Förebygg katastrofer med biståndspengar
Biståndet måste inriktas på att förebygga katastrofer i stället för att pumpa in resurser när katastrofen väl är ett faktum. Det skulle ge en förbättrad utdelning på upp till 37 gånger pengarna, skriver Eva von Oelreich, och Ulrika Årehed Kågström, Röda Korset.
Relaterat
En tyfon som orsakar översvämningar i Filippinerna, torka som år efter år orsakar hunger i västra Afrika och en orkan i Mexiko som förstör allt i sin väg. De senaste veckornas nyheter är en påminnelse om hur hårt vi drabbas av ett ändrat klimat med mer extremt väder i en mer sliten värld. För de människor som förlorar familjemedlemmar, hem och försörjning är det en personlig tragedi. För de drabbade länderna är det ett allvarligt hot mot det växande välstånd vi sett de senaste åren.
För att minska mänskligt lidande och säkra utvecklingen mot en mer välmående värld måste därför Sveriges och andra rika länders bistånd inriktas på att förebygga effekterna av extremt väder, minska trycket på miljön och hjälpa drabbade att överleva i ett förändrat klimat.
Biståndsminister Gunilla Carlsson har satt mätbara resultat högt på agendan i biståndet. Det är välkommet. Men ett fokus på resultat innebär samtidigt en risk att man koncentrerar sig på det som är mätbart på kort sikt. Därför måste resultatfokuset kombineras med ett långsiktigt perspektiv. Regeringen måste också vara tydlig med vad det är för resultat man vill uppnå.
Satsar för lite på att minimera risker
Röda Korset har gång på gång varnat för annalkande katastrofer bara för att få uppleva hur världssamfundet är blint för tidiga varningar och agerar först när katastrofen är ett faktum. Vi menar att Sverige och andra biståndsgivare satsar allt för lite på att minska riskerna för katastrofer och i stället tvingas avsätta ansenliga summor för att försöka rädda liv när katastrofen väl är ett faktum.
Studier från Världsbanken visar att förebyggande insatser som syftar till att förhindra att katastrofer inträffar kan ge en utdelning som motsvarar 3 till 37 gånger värdet av de satsade pengarna. Trots det satsar Sverige och andra länder i dag bara en bråkdel av biståndsbudgeten på förebyggande insatser.
I dag är forskarna överens om att klimatförändringarna drastiskt kommer att förändra förutsättningarna för mänskligt liv. Värst kommer förändringarna att drabba redan utsatta människor i fattiga länder. Därför måste en prioriterad uppgift för biståndet vara att stärka utsatta individers och samhällens resiliens, det vill säga deras förmåga att stå emot en katastrof, återhämta sig efter den och anpassa sig till nya förutsättningar.
Har inte råd med kortsiktigt tänkande
En tydligare styrning utifrån ett övergripande klimat- och miljöperspektiv behövs därför för att öka effekten av katastrofinsatser, för att skapa förutsättningar för att minska katastrofrisker och öka robusthet och samspela bättre med tidig återuppbyggnad och rehabilitering. I dag är det svårt att finansiera förebyggande insatser som syftar till att minska miljöförstöring, förbereda människor och samhällen för katastrofer och återuppbygga bättre efter katastrofer. Genom att göra resiliens – särskilt katastrofriskreducering – till övergripande förhållningssätt i biståndet skulle biståndsministern också möjliggöra en finansiering som i viktiga avseenden länkar samman de i dag uppdelade budgetarna för humanitärt respektive långsiktigt utvecklingsarbete.
Vi har inte råd med system som tvingar oss att tänka kortsiktigt och hindrar oss från att satsa på det som ger bäst resultat på lång sikt. Den kommande biståndspolitiska plattformen bör ha resiliens inklusive katastrofriskreducering som centralt övergripande och genomsyrande förhållningssätt för såväl det bilaterala som det multilaterala långsiktiga biståndet och tydliga styrinstrument för detta behöver utvecklas.
FN:s Generalsekreterare Ban Ki-Moon utsåg nyligen Gunilla Carlsson till att ingå i den kommission som ska ta fram nya mål för det globala utvecklingsarbetet och det ger henne därigenom en unik möjlighet att påverka biståndets inriktning inte bara här hemma. Vi hoppas att Gunilla Carlsson tar tillvara möjligheten att bidra till att resiliens – inte minst katastrofriskreducering – blir en del av den internationella utvecklingsagendan efter 2015. Bara så kan vi möta de utmaningar som klimatförändringarna ställer oss inför.
Eva von Oelreich
ordförande Svenska Röda Korset
Ulrika Årehed Kågström
generalsekreterare Svenska Röda Korset























Följ oss på twitter #gpdebatt















