En mental bild som många bär med sig är att Sverige har en mycket effektiv offentlig förvaltning. ”Visst finns det byråkrati, ineffektivitet och slöseri i andra länders offentliga sektorer, men inte i vår”.

Men granskningar visar att myndighet efter myndighet spenderar skattebetalarnas pengar på lyxiga middagar och konferenser. Men är den vidlyftiga representationen ett tecken på ett bredare problem, eller bara ett isolerat fenomen?

Frågan är tyvärr nästintill omöjlig fråga att besvara. Det finns så många statliga myndigheter och organisationer att vare sig politiker eller media noga kan granska dem. Ingen myndighet eller organisation kommer att lägga in en rad där ”slöseri” redovisas i bokföringen. Att vi får läsa i tidningen just om dyra fester och PR-kontrakt beror på att slöseriet i de fallen är så pass uppenbart att det kan identifieras av utomstående.

Agenter med rätt att spara

Ett intressant exempel på hur en rejäl utgiftsgranskning kan gå till hittar vi i det ekonomiskt krisdrabbade Storbritannien. Den brittiska regering som tillträdde makten 2010 tvingades spara till följd av en svår ekonomisk kris. Då lanserade man en enkel och innovativ idé: offentliga agenter med rätt att spara. ”Efficiency and Reform Group” skapades av experter inom offentlig och privat sektor som hade djup förståelse för hur statliga verksamheter i praktiken fungerade och möjligheten att förbättra dem.

Att spara pengar i offentlig sektor är ingen ny idé. Som den klassiska tv-serien ”Yes Minister” (som nyligen blev musikal) illustrerade så är det allt annat än lätt att få brittiska byråkrater att faktiskt spara pengar. För vem vill minska snarare än öka sin myndighets budget och makt? Intressant nog har de brittiska sparagenterna faktiskt lyckats åstadkomma förändring.

Tidigt noterade gruppen till exempel att brittiska myndigheter slösade stora summor på att köpa tjänster från exempelvis IT-konsulter, trots att kompetensen ofta redan fanns i myndigheterna. Därför infördes en frysning av inköp förutom i de fall där behoven var tydliga. Tack vare denna enkla reform kunde utgifterna för konsultuppdrag sänkas med över 70 procent, eller 870 miljoner brittiska pund. Andra åtgärder har handlat om att omförhandla avtalen med några av de största leverantörerna till offentlig sektor, minska andelen tillfälligt anställda inom offentliga verksamheter samt frysa myndigheternas opinionsbildande verksamhet. Sammanlagt har gruppen lyckat spara motsvarande 40 miljarder kronor.

Mer valuta för skattepengarna

Det mesta av de nedskärningar som genomförts i Storbritannien har varit av den klassiska ”storsläggemetoden”, där hela budgetposter får stryka på foten. Det arbete som ”Efficiency and Reform Group” genomfört har på många sätt varit klokare, då fokus lagts på besparingar som inte hämmar statens centrala åtaganden. Genom samma form av kloka besparingsarbete kan vi i Sverige få mer valuta för skattepengarna, samt minska risken för nedskärningar när nästa kris slår till.

Man kan fråga sig varför en motsvarighet till ”Efficiency and Reform Group” inte redan bildats i Sverige. Tror vi att tjänstemän och politiker aldrig frestas att använda de 1 800 miljarder kronor som offentlig sektor årligen spenderar slösaktigt? Eller räds vi bara för att rubba på bilden av Sverige som fritt från ineffektivitet och missbruk?

Arvid Malm

chefekonom Skattebetalarnas Förening

Nima Sanandaji

har skrivit om de brittiska besparingarna för Reformbanken och Slöso – ombudsmannen mot slöseri med skattepengar.