Det som håller vår värld rullande, bokstavligt och bildligt, bygger till mer än 80 procent på fossil energi. Transporter, industriproduktion, matproduktion, vårt boende med dess värme, kyla och belysning, IT-kommunikation och lärande – alla är de starkt beroende av säker och rimligt prissatt energitillförsel. Samtidigt orsakar användningen av fossil energi utsläpp av växthusgaser och skapar miljöproblem som hotar klimat och livsrum.

Arvet vi ger till våra barn kan i det perspektivet se dystert ut, men det finns hopp! Flödande energi från sol, vind, våg, bioenergi och geotermisk energi, samt effektivare användning av den energi vi tillför kan ge långsiktiga och uthålliga lösningar. I mellantiden behöver vi brygglösningar som kan ges av kärnkraft och/eller kolkraft (i så ren form som möjligt) som sedan långsamt fasas ut utan stora konvulsioner i systemet. Väljer vi snabbt bort båda riskerar vi en global ekonomisk kris, som kan göra att användningen av fossila bränslen sker på ett ohämmat och okontrollerat sätt utan rening – en situation som knappast någon önskar sig oavsett vilka framtidslösningar som förespråkas.

Allas ansvar

Denna och liknande diskussioner måste börja föras mer öppet, (själv)kritiskt och förbehållslöst av samtliga aktörer. Energifrågorna är komplexa, det finns ingen quick fix. Lösningarna och vägvalen är inte givna, de kräver samtidig eftertanke, kontinuerlig utvärdering och skyndsamhet.

Ansvaret ligger på politiker från respektive block som lätt fastnar i specifika lösningar som leder till låsningar, vägrar kompromissa eller har svårt att uthålligt driva fram långsiktiga utvägar. Det ligger på en miljörörelse som ofta vägrar inse att klimatansvar ibland står emot snabb avveckling av kärnkraft eller fossil energi. Det ligger på industrin som kanske pekar på behovet av kärnkraft men inte anger eller engagerar sig i alternativ som måste komma till på längre sikt. Och det ligger på oss enskilda medborgare som genom egna beteenden och politiskt engagemang kan driva fram de lösningar vi vill se. Vi behöver kort sagt en systemsyn som motpol till enstaka, specifika lösningar.

Lärare som greppar frågorna

Vår vuxengeneration måste överkomma meningsskiljaktigheter och kortsiktighet och ingjuta hopp och inspiration hos barn och ungdomar och stimulera till nytänkande. Skolan som utbildar de kommande generationerna har här en central uppgift. Och för att skolan ska kunna möta utmaningen behövs lärare som greppar frågorna. Lärarutbildning och -fortbildning är av central betydelse för att kommande generationer ska få kunskap och inspiration att lösa energiutmaningarna.

För att bidra till detta lanserade Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) 2007 boken Energi – möjligheter och dilemman (även kallad Energiboken). Tidigare utgåvor har snabbt tagit slut, och nyligen lanserade vi den tredje reviderade upplagan. Många har också laddat ner boken som pdf-fil.

Energiboken är för alla – allmänhet, politiker, journalister och näringslivet. Men tidsskalorna och utmaningen för nya generationer gör att skolan är en alldeles särskilt viktig målgrupp. Därför utvecklar vi nu en fortbildningsdag för lärare om energifrågor, baserad på bokens innehåll kompletterat med föreläsare och demonstrationer. Vi riktar oss vidare lika mycket till SO- som till NO-/NT-lärare.

Energiboken och fortbildningsdagen utgör två bidrag till det långa och krävande arbetet att ställa om energisystemet och att göra detta med högt tempo och träffsäkerhet.

Bengt Kasemo,

professor i kemisk fysik vid Chalmers Tekniska Högskola och styrgruppsordförande i IVA-KVA-projektet Aspekter på energi