Antalet anmälda brott i Sverige har under en längre tid ökat och trots betydande resurstillskott sjunker andelen uppklarade brott. Det är oacceptabelt! Därför är det hög tid att ställa högre krav på svensk polis. Bland annat borde vi försöka lära av New Yorks lyckosamma kamp mot brottsligheten.

Från att under 1980-talet ha varit mycket brottsdrabbad och otrygg anses miljonstaden i dag vara en av USA:s och världens tryggaste storstäder. Från 1991 till 2010 har brottsligheten i staden sjunkit med 80 procent. Både invånare och besökare kan i dag ägna sig åt konsertbesök, shopping och barrundor i kvarter där detta tidigare var otänkbart – en utveckling som saknar motstycke.

Betona mellanchefers ansvar

Professor Franklin E Zimring, som studerat New Yorks framgångssaga, menar att en av de främsta lärdomarna är att man tydligt betonar polisens mellanchefers ansvar för resultaten i polisdistrikten. Till sin hjälp har man brottsstatistikprogrammet CompStat. Det används inte bara som ett viktigt underlag i brottsbekämpningen utan också som ett medel för att få bättre kontroll över den polisiära verksamheten. Statistiken uppdateras varje vecka och publiceras offentligt på polisens hemsida. Det sker också veckovisa möten vid New Yorks huvudpoliskontor där varje distriktschef får gå igenom sin kommande planering för polisledningen. Dessutom ska distriktscheferna göra uppföljningar från tidigare möten.

Resultatinriktad kultur

Det tydliga ansvarsutkrävandet har skapat en resultatinriktad organisationskultur som, tillsammans med en rad andra insatser, har gjort att New York i dag är en säkrare stad. Vårt avlånga, glest befolkade land har i dag märkligt nog fler anmälda brott på nästan alla områden än den pulserande storstaden New York med ungefär lika många invånare.

Samtidigt som polisen i New York har lyckats med sin brottsbekämpning har trenden i Sverige pekat åt rakt motsatt håll – trots kraftiga ökningar av både pengar och personal.

Trots stora skillnader borde vi i Sverige kunna lära oss en hel del av New York. Sveriges välutbildade och kompetenta poliser måste nu ges förutsättningar att arbeta på bästa sätt. En samlad nationell polisorganisation kan vara en viktig pusselbit men minst lika viktigt är att få till stånd kultur- och attitydförändringar inom kåren.

New Yorks poliskår visar att en starkt bidragande faktor till ett mer framgångsrikt polisarbete kan vara en mer resultatinriktad uppföljning och ansvarsutkrävande inom varje del av organisationen, inte minst på mellanchefsnivå. Vi tror att detta vore en viktig förbättring även av svensk polis.

Attitydförändring måste till

Motargumentet mot en resultatinriktad och statistikdriven strategi likt den som används i New York brukar vara att fokus hamnar på att jaga statistikpoäng för att nå målen. Men då handlar det främst om en kombination av dålig ledning eller dålig medarbetaranda. Nu har Polisorganisationskommitténs (SOU 2012:13) många förslag på stora förändringar remissbehandlats.

Det är bra att polisens organisation reformeras men organisationsförändringar måste kompletteras med attityd- och kulturförändringar om vi ska nå lika goda resultat som i New York. Det avgörande tror vi är ett tydligt ansvarsutkrävande på alla nivåer. Poliser och inte minst polischefer (på alla nivåer) måste ta ansvar för polisens resultat eller vara beredda att söka sig någon annanstans.

Cecilia Magnusson (M)

riksdagsledamot från Göteborg

Gustav Blix (M)

riksdagsledamot från Stockholm