Söndagen den 29 juli publicerade GP en debattartikel om marint skräp. I artikeln beskriver Daniel Hansson, forskare i oceanografi, problematiken på bästkusten med fokus på plast i makro- och mikrostorlek som driver med havsströmmarna från Nordsjön. Daniel Hansson kallar det svenska folket att bidra till en bättre havsmiljö genom att lämna tillbaka all plast till återvinning, särskilt plastpåsarna.

Många har säkert ställt sig frågan: men hjälper det att jag plockar en plastbit eller återvinner en plastpåse på Västkusten när soporna kommer med havsströmmarna långt ifrån?

Liten insats har betydelse

Det är sant att en bättre havsmiljö förutsätter inte bara åtgärder på lokal och nationell nivå utan också regionalt och internationellt samarbete. Men som enskild svensk medborgare ska man inte tappa modet! Det händer en del runt om Nordsjön som innebär att din lilla insats kan ha betydelse som en del i ett större engagemang.

Frågan har uppmärksammats på Rio+20 och har sedan millennieskiftet varit aktuell inom FN:s miljöprogram UNEP och världens alla regionala havsmiljökonventioner.

I Nordsjön sker samarbetet för god havsmiljöstatus inom ramen för Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten, Ospar. Sverige är fördragspart i Ospar, där vi tillsammans med 15 andra länder och EU kommer överens om gemensamma arbetsprogram, riktlinjer, rekommendationer och beslut. Inom Ospar är marint skräp en prioriterad fråga som engagerar myndigheter och enskilda miljöorganisationer.

Fiska skräp

Ospar har tagit fram ett gemensamt protokoll för övervakning av skräp på stränder och en metod för att övervaka plast i levande organismer. Sverige har varit aktiv inom Ospars pilotprojekt om övervakning av skräp på stränder och rapporterat data från sex stränder på Västkusten.

2010 antog miljöministrarna i Bergen en rekommendation med syfte att skapa möjligheter för att fiskeflottan i Ospars område ska kunna ta hem skräpet de får i sina redskap. Detta ska genomföras som ett regionalt fiska skräp-projekt (fishing for litter). Senast december 2013 måste Sverige börja rapportera sina framsteg med projektet till Ospar.

Inom EU har man antagit ett ramdirektiv för havsmiljön (Marin Strategy Framework Directive) där marint skräp bedöms vara ett av problemen som hotar god havsmiljö. Direktivet innebär att alla EU medlemsstater måste definiera mål och utveckla åtgärds- och mätprogram för att förbättra situationen även på marint skräpfronten. Sverige har valt att juridisk koppla miljökvalitetsnormer till havsmiljödirektivet men dessa normer gäller förstås inte för verksamhet utanför Sveriges gränser.

Allmänhetens engagemang behövs

Som en del i Ospars engagemang i den regionala samordningen av genomförande av EU:s havsmiljödirektiv har Ospar nyligen fattat beslut om att utveckla en regional handlingsplan för marint skräp. Om handlingsplanen sedan ska speglas i konkreta handlingar på land och till havs är det viktigt att alla länder runt om Nordsjön men också de kustnära kommunerna och den privata sektorn engageras i utformningen av dess genomförande.

Inom Ospars arbete engageras också WWF, Ocean Conservancy och KIMO International. När det handlar om konkreta åtgärder behövs i dag allmänhetens och den privata sektorns (inklusive plastproducenternas) engagemang.

Laura Píriz

marinbiolog

doktor i humanekologi

arbetar på Havs- och Vattenmyndigheten

som Sveriges chefsförhandlare i Ospar