Arbete är grunden för vårt välfärdssamhälle. Ett eget arbete ökar människors självständighet och utveckling. Det ger inte bara en egen inkomst utan också en gemenskap och samhörighet med andra. En stark och hållbar konkurrenskraftig ekonomi kräver en bred politik för fler jobb och full sysselsättning.

Ibland ställs helt felaktigt ett väl utbyggt välfärdssystem i motsättning till snabb ekonomisk utveckling och fler jobb. I själva verket är det tvärtom. Tillväxt och välfärd går hand i hand. Offentliga välfärdstjänster av hög kvalitet inte bara underlättar för människor att delta i arbetslivet, ofta är de helt avgörande. Utan en väl utbyggd förskola och barnomsorg hade det varit omöjligt för många kvinnor att ta steget ut i arbetslivet. Flera europeiska länder med svagt utbyggd barnomsorg har låga födelsetal eftersom det blir svårare att kombinera jobb med familjeliv.

Kända samband

Att dessa orsakssamband finns är numera ganska välkänt och stödet för den offentliga barnomsorgen och förskolan är mycket högt i Sverige. Det finns en anledning till att Tysklands familjeminister von der Leyen genomför reformer i svensk anda.

Något som det talas betydligt mindre om är äldreomsorgens betydelse för möjligheterna att delta i arbetslivet. Många i medelåldern har ett stort ansvar för sina föräldrars och andra anhörigas trygghet och omsorg. Alla äldre har inte någon maka/make som kan hjälpa till och då blir det ofta anhöriga, oftast de äldres döttrar, som får hjälpa till. Under 1990-talet ökade denna grupps omsorgsinsatser kraftigt samtidigt som det blev svårare att få offentlig omsorg.

Hinder för arbete

Att människor hjälper sina nära anhöriga är naturligt. Men gränsen när hjälp övergår i beroende är något som människor uppfattar och har åsikter om. Forskaren Marta Szebehely som undersökt äldres attityder visar att äldre människor inte vill bli beroende av sina barn och att de föredrar offentlig hjälp framför hjälp av släktingar. Trots det visade Fackförbundet Kommunal nyligen i en rapport (Hänger din mammas trygghet på dig?) att uppskattningsvis 100 000 personer anger vård av anhörig som främsta skäl till att de gått ner i arbetstid eller helt slutat jobba.

Att garantera de äldre en äldrevård och äldreomsorg av hög kvalitet nu och i framtiden ökar tryggheten för de äldre och för deras anhöriga. Det handlar om ett generationskontrakt och är grunden för ett civiliserat samhälle men också avgörande för att arbetsmarknaden och samhället som helhet ska fungera. I Stefan Svallfors undersökning 2011 hade 46 procent låg eller ganska låg tilltro till offentliga sektorns möjligheter att leverera god äldreomsorg. Motsvarande siffra för barnomsorgen var endast 10 procent.

Brister i omsorgen

Diskussionen från hösten 2011 om kvalitetsbrister i äldreomsorgen har naturligtvis satt djupa spår. Men utmaningarna i äldreomsorgen handlar också om den omställning som det svenska samhället behöver göra för att möta de demografiska och planeringsmässiga utmaningar som betydligt fler äldre i behov av vård och omsorg samt stora kommande pensionsavgångar bland äldreomsorgens personal kommer att leda till.

Framtidens äldreomsorg och äldrevård måste dels kunna hjälpa de allra sjukaste och sköraste äldre men också kunna ge hjälp till den stora gruppen äldre som behöver begränsade stödinsatser för att kunna bo kvar hemma och så länge som möjligt leva sitt liv som tidigare. Denna hjälp måste i framtiden ges friare och på de äldres villkor.

Minskande vilja att bidra

Vi måste också utveckla och slå vakt om kvaliteten i det generella systemet och motverka en utveckling mot ojämlik äldreomsorg med bara grundtrygghet där de som har mer pengar får en bättre vård. Om fler väljer privat finansierad hjälp kan viljan att bidra till den gemensamt finansierade äldreomsorgen minska. Om den rikare delen av befolkningen kan toppa upp genom att köpa extrahjälp när den offentliga äldreomsorgen inte räcker till märker de inte nedskärningar eller protesterar mot den. Den fattigare delen av den äldre befolkningen hänvisas till den slimmade grundläggande äldreomsorg som bjuds samt till hjälp från anhöriga och vänner.

Om den gemensamma äldreomsorgen ska utvecklas och kunna möta morgondagens krav samt rekrytera personal måste de som jobbar i äldreomsorgen ha rätt till utvecklingsmöjligheter, kompetensutveckling, heltid och en dräglig arbetsmiljö. Äldreomsorgen måste vara ett attraktivt arbetsområde där personalen känner yrkesstolthet och hålla en sådan kvalitet att anhöriga inte måste gå ner i arbetstid för att hjälpa sjuka och gamla föräldrar. Det handlar om att ta ut riktningen både 10 och 15 år framåt. En äldreomsorg som vi alla kan vara trygga med och stolta över är av avgörande betydelse för framtidens arbetsmarknad och vårt samhälles utveckling.

Lena Hallengren (S)

riksdagsledamot

vice ordförande i Socialutskottet