Idag, tisdag den 31 juli, är det 500 dagar sedan upproret i Syrien började i staden Dara, som ligger vid gränsen mot Jordanien. Sedan dess är situationen i Syrien outhärdlig och det är svårt att ta till sig de bilder som levereras via Facebook, Twitter och tv-stationer dagligen.Den ena massakern efter den andra begås medan världen tittar passivt på allt lidande. Vi är många som minns massakrerna i Houla, Al Qubair, Tremseh och andra ställen.

al-Assad bröt sitt löfte

I april i år meddelade FN:s och Arabförbundets specielle Syrien-sändebud Kofi Annan att en vapenvila skulle träda i kraft den 12 april. Tyvärr höll inte Bashar al-Assads regim löftet utan fortsatte mörda civila såväl och soldater i oppositionens Fria Syriska Armé (FSA).

Fram till vapenvilan mördades i genomsnitt 100 personer dagligen i Syrien. En ofattbar siffra. Efter vapenvilan har antalet mördade ökat – varje dag mördas mellan 150 och 250 personer runt om i Syrien medan världen tittar på.

Ryssland och Kina bär skulden

Utan stöd från ett par stora länder hade Syriens diktator Bashar al-Assad inte kunnat utföra massakrerna. Länder som bär skulden för att världen står handlingsförlamad är Ryssland och Kina, som gång på gång blockerat alla konstruktiva förslag i FN:s säkerhetsråd. Mitt förnuft kan inte förstå hur Vladimir Putin agerar och reagerar i Syrien. Inget biter på honom. Bebisar som är knappt trettio dagar gamla, som i Al Houla-massakern, knivhuggs ihjäl, men det förmår inte påverka Vladimir Putin.

Och vad har Rysslands stöd till den sittande syriska regimen och Bashar al-Assad betytt? Enligt Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter i London har minst 20.000 människor mördats sedan upprorets början. En och en halv miljon syrier är på flykt. Tusentals syrier flyr till Jordanien, Irak, Turkiet, Algeriet och Israel varje dag. Enligt FN saknar 850.000 syrier mat för dagen. I butikerna finns knappast något att köpa.

Hatet mellan grupper fördjupas

I och med att Putin vägrar ta sin hand från den syriska diktaturen går Syrien mot en katastrof. Medan en kollaps av staten är förestående fördjupas hatet mellan olika etniska och religiösa grupper. Ju längre tid inbördeskriget pågår i Syrien desto mer ökar hatet mellan de olika minoriteterna, vilket givetvis kommer att försvåra försoningen i post-Bashar-Syrien. Inga sanningskommissioner kan öka toleransen mellan sunni-muslimer och de styrande alawiterna.

Jag tror inte att Kofi Annans fredsplan har någon chans att stoppa blodbadet i Syrien. Den ende person som kan bana vägen för ett enhälligt beslut i FN:s säkerhetsråd om Syrien är Rysslands president Vladimir Putin. Putin har ett ansvar mot mänskligheten som han måste axla.

Kurdo Baksi

författare,

chefredaktör för tidskriften Svartvitt