Europa slösar bort kvinnors hjärnor
Man har länge varnat för en europeisk begåvningsflykt, en så kallad brain drain. Men ett ännu större problem i dag skulle jag säga är brain in vain – att många kvinnor skaffar sig högre utbildning utan att kompetensen tas till vara, skriver EU-minister Birgitta Ohlsson.
Relaterat
Fakta
Debattören:
Birgitta Ohlsson
EU-minister
och Young Global Leader of the World Economic Forum, 2012
I EU är 60 procent av alla universitetsstudenter kvinnor. Ändå är sysselsättningen lägre bland kvinnor än bland män. Bara en av tio bolagsstyrelseledamöter och bara 24 procent av parlamentarikerna är kvinnor. Och i världens rika länder är lönegapet mellan kvinnor och män fortfarande 18 procent. Detta trots att den kvinnliga arbetskraften är mer välutbildad än den manliga. Europa slösar i dag bort kvinnors hjärnor. Man har länge varnat för en europeisk begåvningsflykt, en så kallad brain drain. Men ett ännu större problem i dag skulle jag säga är brain in vain – att många kvinnor skaffar sig högre utbildning utan att kompetensen tas till vara. Ska Europa klara den brinnande skuldkrisen och den ökade konkurrensen på världsmarknaden är ökad jämställdhet en absolut nödvändighet.
Den kanske viktigaste delen av lösningen på Europas ekonomiska och demografiska utmaningar är fler kvinnor på arbetsmarknaden. I EU är i snitt 76 procent av männen aktiva på arbetsmarknaden, men bara 62 procent av kvinnorna. En forskningsrapport från Umeå universitet visar att EU:s samlade BNP har en potential att öka med 27 procent om kvinnor jobbade i lika stor utsträckning som män.
Kvinnor ska naturligtvis främst delta på arbetsmarknaden för sin egen skull. Målet med jämställdhet är att öka individens frihet. Men i dessa kristider vore det djupt olyckligt att bortse från det faktum att kvinnorna är den kanske största, till stor del outnyttjade, tillgång som Europa har.
Jämställdhet = konkurrenskraft
World Economic Forums (WEF) senaste Global Gender Gap Report visar ett tydligt positivt samband mellan å ena sidan jämställdhet och å andra sidan konkurrenskraft, BNP per capita respektive ekonomisk och social utveckling. Att minska klyftorna mellan könen är alltså förknippat med en starkare ekonomi, ökat välstånd och bättre levnadsförhållanden. Vikten av att undvika brain in vain fastslogs även av Europeiska rådet i juni 2010 när man på svenskt initiativ beslutade att sysselsättningen för både män och kvinnor ska vara jämställd på 75 procent.
Det är sorgligt att många kvinnor år 2012 fortfarande tvingas välja mellan att skaffa familj och att göra karriär. Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhetsarbetet – även om många utmaningar fortfarande återstår. För Europas skull borde svensk feminism gå på export. Här är fem förslag för att stärka jämställdheten:
Fem vägar att gå
• Ökad tillgång till barnomsorg. God barnomsorg ska inte vara ett privilegium, utan tillgängligt för alla föräldrar. Det måste löna sig att arbeta även efter att man har skaffat barn. Därför bör barnomsorgen subventioneras eller göras avdragsgill.
• Bättre äldreomsorg. Även äldreomsorgen måste byggas ut. Idag ligger ofta ansvaret obetalt för vuxna döttrar att ta hand om sina föräldrar. Ingen ska heller behöva vara beroende av att ha skaffat barn för att vara trygg när man blir gammal.
• En mer jämställd föräldraförsäkring. En viktig del av den nordiska jämställdhetsmodellen är att vi har öronmärkt delar av föräldraförsäkringen för respektive förälder, vilket tydligt har ökat det delade ansvarstagandet för familjen. Ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten är en förutsättning för att minska gapet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.
• Könsneutral pensionsålder. Det är inte långsiktigt hållbart att kvinnor och män pensioneras vid olika åldrar. Den statliga pensionsåldern bör vara samma för både män och kvinnor.
Avskaffande av sambeskattningen. Många europeiska länder har fortfarande kvar sambeskattning där familjen och inte individen beskattas. Detta leder till att det är olönsamt för kvinnor att arbeta.
Steg i rätt riktning
Att öka jämställdheten är i första hand ett nationellt ansvar. Men EU bör också aktivt verka för ett mindre gap mellan kvinnor och män – inte minst eftersom Europas framtida välstånd till stor del hänger på att vi stoppar brain in vain. EU-kommissionen genomför årligen en granskning av EU:s medlemsstater utifrån hur väl de lever upp till Europa 2020-strategins mål för smart och hållbar tillväxt för alla. Och i årets rekommendationer till medlemsstaterna tog kommissionen flera steg i rätt riktning. Flera av unionens medlemmar rekommenderas att stärka jämställdheten genom att bland annat öka tillgängligheten till barn- och äldreomsorg, införa könsneutral pensionsålder och avskaffa sambeskattning.
Europa är i dag världens rikaste kontinent. Om Europa i framtiden ska vara världens ekonomiska centrum och inte världens största museum måste vi arbeta mycket mer för ökad jämställdhet. Europa har inte råd att ha världens mest välutbildade hemmafruar.

























Följ oss på twitter #gpdebatt














