Den 5 juli antogs resolutionen om friheten på nätet i det starkt kritiserade FN- rådet för mänskliga rättigheter i Genève. Frågan har prioriterats av den svenska regeringen. Carl Bildt beskrev med rätta i en artikel i New York Times den 6 juli resolutionen, som ett genombrott av fundamental betydelse när det gäller digital yttrandefrihet.

Kopplingen mellan tillgång till trådlös kommunikation, sociala medier och demokratiutveckling är väl etablerad. USA:s utrikesminister Hillary Clinton underströk just betydelsen av nätfrihet som metod att systematiskt luckra upp repressiva regimer.

BNP-ökning

Även sambandet mellan välståndsökning och tillgången till mobilt bredband och mobil telefoni är ett erkänt faktum, inte minst i utvecklingsländer med låg mobil penetration. I vissa fall ökar BNP med mer än 1 procent vid en tioprocentig ökning av teledensiteten bland befolkningen.

Men fortfarande saknar cirka en miljard människor tillgång till mobil telefoni. Merparten av dessa återfinns i Afrika och Indien. I Indien har färre än 50 miljoner tillgång till internetuppkopplingar, färre än 30 procent i landsbygdsområden har mobiltelefoner. Resolutionen om nätfrihet knyter därigenom också an till FN:s millenniemål att halvera den extrema fattigdomen till 2015.

Utmaning för FN

Ökad global internetfrihet och mobil telefoni är med andra ord en stor utmaning för FN. Nätutbyggnad av bredbands- och telekominfrastruktur i utvecklingsländerna är kostnadskrävande. Den största delen av mobiloperatörernas och telekomleverantörernas intäkter kommer fortfarande från tele- och datatrafik från betalningsstarka abonnenter i de stora städerna.

Rådet för Mänskliga rättigheter har nu lagt grunden. Nu återstår implementeringen.

EU, Världsbanken och andra multilaterala institutioner, men även den svenska regeringen, kan genom en aktivare bistånds- och handelsfrämjande politik understödja privata initiativ för innovativa och kommersiellt gångbara teknologier som säkerställer en utökad nätutbyggnad och därmed ökad internetfrihet, inte minst i utvecklingsländer och diktaturstater.

Näringslivets ansvar

Men även näringslivet har ett eget ansvar, som att göra det av FN etablerade målet om Corporate Social Responsibility, företagens sociala ansvarstagande, till en del av sin företagskultur. För att nå dit hän måste man vidareutveckla strategier för ett socialt entreprenörskap som är mer uthålligt även när det gäller industrialisering och kommersialisering i utvecklingsländer av konsumentprodukter och teknologier med korta livscykler.

Pär-Olof Johannesson

vd, TerraNet AB.

Pierre Schori

rådgivare, TerraNet AB,

tidigare bl a FN-ambassadör