Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna har varit viktiga för Sveriges utveckling som välfärdsland. Väl fungerande socialförsäkringar bidrar till en förbättrad omställningsförmåga på arbetsmarknaden. När en tids sjukdom eller arbetslöshet inte leder till utslagning, utan till återgång i arbete efter rehabilitering eller utbildningsinsats, bidrar väl fungerande socialförsäkringar till tillväxt och ökad sysselsättning.

De senaste årens kraftiga försämringar av de gemensamma trygghetsförsäkringarna har i stället inneburit att fler slagits ut från arbetsmarknaden. När omställning blir utslagning skapas ökad otrygghet och rädsla för förändring.

Försämrat skydd

Kritiken mot det försämrade skyddet har redan från början varit omfattande. Få av oss har undgått de senaste årens berättelser om hur mycket svårt sjuka människor har utförsäkrats. Regeringen hävdar att syftet med de nya reglerna är att föra människor tillbaka till arbete.

Problemet är att rehabiliteringskedjan inte handlar om rehabilitering. Det är samlingsnamnet på ett antal administrativa tidsgränser, som inte har något att göra med hur lång tid det tar att bli frisk. Den för inte heller folk tillbaka till arbete. Av de som utförsäkrats finns en knapp tiondel på den reguljära arbetsmarknaden i någon omfattning.

En av orsakerna till att de svenska trygghetssystemen inte längre håller världsklass är, enligt Joakim Palme, att de så kallade taken i försäkringarna släpar efter löneutvecklingen. Det här är en förändring som går långsammare och därför inte uppmärksammas på samma sätt som utförsäkringarna.

Men den påverkar våra försäkringar i stor omfattning och handlar i grunden om vilken typ av trygghetssystem vi ska ha.

I Sverige har vi valt att ha trygghetsförsäkringar som omfattar alla. Vi betalar alla, via arbete, till sjukförsäkringen och vi får ut ersättning för inkomstbortfallet om vi skulle drabbas av sjukdom eller en olycka. Alternativet är att var och en tecknar sin egen försäkring.

Men det skulle inte bara bli dyrt för var och en av oss, många skulle förmodligen inte heller få teckna någon försäkring, eller få betala en mycket hög premie. Det gäller till exempel människor som har arbeten med hög risk att skada sig, människor som har en ärftlig sjukdom eller en funktionsnedsättning.

Löntagare tvingas söka privata lösningar

För att alla verkligen ska få ersättning för sitt inkomstbortfall vid sjukdom, krävs att taken i försäkringarna är så pass höga att de flesta löntagare omfattas. Därför höjde den dåvarande socialdemokratiska regeringen taket till tio prisbasbelopp. Det första den moderatledda regeringen gjorde efter maktskiftet 2006 var att sänka taket till 7,5 basbelopp.

Taket i sjukförsäkringen ligger nu under genomsnittslönen i Sverige. Knappt hälften av alla heltidsarbetande män och en tredjedel av alla heltidsarbetande kvinnor befinner sig ovanför maxgränsen.

När taket i sjukförsäkringen inte hänger med löneutvecklingen blir behovet av privata försäkringar större. Av Joakim Palmes rapport framgår att det inte längre handlar om en liten grupp höginkomsttagare. I allt större utsträckning drabbas även medelinkomsttagare av de låga taken.

Redan i dag omfattas många löntagare av kollektivavtalade försäkringar. Vi ser redan hur fler löntagare tvingas söka sig till privata lösningar, och därmed får betala både två och tre gånger för ett försäkringsskydd som borde täckas av de gemensamma försäkringarna. Från en generell försäkring går vi mot ett system där varje individs eller yrkesgrupps skydd vid sjukdom kostar olika utifrån hur lönsamma de bedöms vara för ett försäkringsbolag. Det kommer inte bara att få stora konsekvenser för var och en av oss, utan också för sysselsättningen, tillväxten och därmed välfärden.

Sammanhållet samhälle

Moderaterna har de senaste åren hävdat att de ställer sig bakom de gemensamt finansierade trygghetssystemen. Så varför höjer man inte taket i sjukförsäkringen? Möjligen gav statsminister Fredrik Reinfeldt (M) svaret i partiledardebatten den 6 maj. Det tycker jag i grunden är en bra utveckling, sa statsministern om det faktum att allt fler tvingas teckna privata tilläggsförsäkringar, utöver de gemensamt finansierade.

Det är alltså tydligt att en privatisering av försäkringsskyddet ligger i moderaternas intresse. Och det finns onekligen starka ekonomiska intressen som välkomnar en växande privat försäkringsmarknad.

Vi Socialdemokrater vill något helt annat. Vi är övertygade om att ett samhälle som håller ihop är bättre för alla. Vi vet att det blir bättre och billigare för alla om vi delar på riskerna och tecknar våra sociala försäkringar tillsammans. Vi vill ha ett sammanhållet samhälle.

Tomas Eneroth (S)

vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott