Häromdagen satt jag med sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S). Min plan var att diskutera resurser för vård till alla de nu vuxna överlevare av de sexuella övergrepp de utsattes för som barn. Men också vård till barnen. Det är många, tre barn i varje klass, lågt räknat. Enligt Rädda barnen är det en av fem. Han gav några exempel på vad regeringen gör för att förbättra vården och jag tycker det var en del, men inte tillräckligt.
Av nyfikenhet frågade jag honom hur han blev hälso- och sjukvårdsminister. Till min förvåning blev han både förvånad och lite nervös av frågan. ”Det får du fråga min chef”, svarade han och log. Jag log inte tillbaka. Sen svarade han att han hade varit ordförande för SSU. Det blev tyst och jag sa till slut: ”Du får förlåta mig, men jag förstår faktiskt inte det självklara i att vara ordförande för ett ungdomsförbund och sen ansvara för ett helt lands sjukvård”. Det blev tyst och han sa: ”Jag antar att det är för att jag kan politik”. Och jag svarade: ”Jag antog att du kunde sjukvård också”.
Efter detta har jag anklagats för att främja politikerförakt. Folk har även raljerat över hur dåligt påläst jag är på ministrars poster. Touché! Men jag tror inte jag är ensam. Sen finns det även det som använt mig som ett slagträ mot Socialdemokraterna. Det här är inte ett slag mot ett politiskt parti. Det är en medborgares genuina oro för Sveriges framtid. Inte på grund av Wikström specifikt utan för alla framtida och nuvarande ministrar.
Jag blir orolig för att de som röstar på en viss färg per automatik tror att det ska sättas kompetenta personer på varje ministerpost. Hur blir det om Centerpartiet vinner, Sverigedemokraterna eller kanske Vänsterpartiet? Vet ni som är anhängare av respektive parti vilken person som skulle passa bäst som sjukvårdsminister, kulturminister eller finansminister? Hoppas verkligen att finansministern har mer erfarenhet än till exempel ”kassör i klassrådet under högstadiet”. Det finns ni som invänder att ministrarna faktiskt omger sig med experter och rådgivare. Jag tycker inte det är nog.
Jag är själv VD för en retorikbyrå och när jag rekryterar retoriker så vill jag att de ska kunna, hör och häpna, retorik. Jag vill inte att de ska kunna näringslivet och sen omge sig med retorikexperter. Nej, de ska vara experter på retorik. Punkt.
Jag är genuint orolig för de svenska medborgare som är lika naiva som jag var tills jag haft mitt möte med Wikström. Orolig för att de röstar på dem som basunerar ut politiska missnöjen utan visioner eller kreativa lösningar. Orolig för dem som röstar på ett politiskt parti utan att se individer som kan förvalta ett lands framtid.
I Kanada är sjukvårdsministern läkare, ungdomsministern är under 45 år, finansministern är finansman och så vidare. Det är inte elitism, det är kunskap och erfarenhet. Detta vill jag att de som ansvarar för vårt lands framtid ska ha. Granska ditt parti oavsett tillhörighet. Låt din kärlek till Sverige vara större än ditt hat till andra partier.
Elaine Eksvärd
retoriker