Än eller som? Låt böjningsformen avgöra

Det heter ”tusen gånger så jobbig som ett spädbarn” men ”tusen gånger jobbigare än ett spädbarn”. Allt fler skulle även i den första meningen säga ”än ett spädbarn”. Men det är tack och lov inte så vanligt – än så länge.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Följande mening läste jag nyligen i GP: ”Forskning visar att det är upp till tio gånger så vanligt att elitidrottare drabbas av ätstörning än gemene man.” Min språkkänsla säger att det ska vara som gemene man, inte än gemene man.

Man kan jämföra följande två meningarna för att tydligare se var problemet ligger: a är dubbelt så hygglig som b och a är mycket hyggligare än b. I båda fallen säger vi att a vinner i hygglighet över b. I det ena fallet används frasen än Kalle, i det andra som Kalle. Det som avgör valet av än i stället för som är att adjektivet har böjningsformen hyggligare.

ANNONS

Adjektiv kan kompareras: glad–gladare–gladast. Mellanformen, gladare, kallas komparativ, och det är just efter adjektivens komparativformer vi ska ha än, alltså gladare än andra. Efter grundformen, som benämns positiv, väljs som, alltså lika glad som andra eller dubbelt så glad som andra.

När det blir galet, tycks skribenten ha en annan princip för att avgöra valet: än väljs när det är ett högre (eller möjligen lägre) värde som anges, medan som väljs när det är lika värde. Ordet än används som liktydigt med matematikens tecken > (eller <), medan som uppfattas som likhetstecknet =. Men detta är alltså ett påhitt och ett språkfel som irriterar en och annan.

Man kunde tänka sig att det är ett slarvfel, ungefär som när jag skriver ohc i stället för och. Fingrarna lyder inte alltid. Felet är emellertid alldeles för vanligt för att kunna hänföras till slarvfelen.

Jag sökte på mönstret ”gånger+så+ADJ+än/som” i universitetets textsamlingar. I tidningstext utgör än-exemplen bara en procent av fallen. Felet är alltså ovanligt – än så länge. I ett diskussionsforum på nätet var felen vanligare och omfattade där sex procent.

Några exempel ur texterna: Victorias bröllop var ju tre gånger så stort än vad Madeleines kommer att bli, tre gånger så farliga än det normala, tusen gånger så jobbig än ett spädbarn.

ANNONS

Det finns en intressant språkvetenskaplig poäng med det nya mönstret, nämligen att betydelsen tycks vinna över formen. Valet mellan än och som blir en fråga om samma eller olika värde, inte en fråga om adjektivets böjningsform.

Jämför med meningar som Polisen/Regeringen är oroliga över utvecklingen. Polisen och regeringen är substantiv i singularis, vilket betyder att adjektivet borde ha singularformen orolig. Men eftersom polisen och regeringen består av flera personer, låter man ofta det bestämma böjningen. Också här vinner betydelsen över formen. Sådana exempel tycks bli vanligare och även mer accepterade.

Än är än-exemplen såväl mindre vanliga som mindre accepterade.

Lars-Gunnar Andersson

Professor i modern svenska vid Göteborgs universitet

Mejla din språkfråga till

lars-gunnar.andersson@sprakochfolkminnen.se

ANNONS