Det menar Marina Ghersetti, lektor i journalistik på Göteborgs Universitet, som forskat på medias hantering och rapportering i krissituationer. Att en fråga så tydligt överskuggar allting annat i mediernas utrymme har hänt förut, och är naturligt vid den här typen av händelseutveckling.
– Alla mina studier av tidigare kriser visar att informationsflödet ökar då. Det är väldigt mycket nyhetsvärde i en kris. Det finns ett stort allmänintresse och är både viktigt och relevant för människor. Folk behöver få veta vad som händer, om de själva är berörda och vad de ska göra om de själva är berörda. Medierna är den största informationskanalen för myndigheter som vill få ut information, säger Marina Ghersetti.
Även om medieklimatet fullständigt förändrats sedan pandemier som spanska sjukan eller Hongkonginfluensan är det fortfarande traditionella medier som många tar del av i den här typen av situation.
– Alla undersökningar visar att det är till media människor vänder sig för att ta reda på information i tider av kris. Att söka information är ett sätt att stilla sin egen oro. Den stora efterfrågan på information gör att medierna publicerar mycket material, säger Marina Ghersetti.
Osäkerhet skapar ett informationsbehov
Hur mycket mer information produceras i kristid?
– Det går inte att säga generellt, utan det beror på vad det är för en kris och hur lång tid den pågår. Den här krisen är utsträckt i tid och väldigt osäker. Vi vet inte när den kommer peaka. Den osäkerheten skapar ett informationsbehov. Så länge det är så mycket osäkerhet så kommer det finnas skäl för mediera att fortsätta skriva mycket.
Finns det någon risk att mediernas ökade informationsmängd blir kontraproduktivt och i stället för att lugna den som är orolig bidrar till att göra den osäkre ännu osäkrare?
– Det har vi inte undersökt specifikt för coronaviruset. Men jag antar att man om man ser medieflödet så signalerar både innehållet och mängden innehåll att det är något allvarligt som har hänt. Mitt intryck av materialet om corona är att det är väldigt motsägelsefull information kring viruset. Det beror på att det finns en stor oenighet bland experterna och det återges av medierna.
Rapporteras det för mycket om coronaviruset?
– Det är väldigt svårt att säga i dagsläget när vi är mitt i det här. Det man kan konstatera nu är att den massiva bevakningen av viruset tränger undan andra nyheter. Det finns knappt plats för något annat. Det känns igen från exempelvis 11 september och tsunamikatastrofen. Tills man har fått koll på läget är det inte förvånande att det fortsätter vara så.
Hur har media rapporterat om tidigare epidemier?
– En sak vi har tittat på var hur alarmistisk medierna rapporterade om ebola. Och medierna var generellt alarmistiska i sin rapportering då. Många läsare tyckte medierna överdrev. Det vi också kunde se i rapporteringen var att den var mer alarmistisk ju längre bort från oss hotet var. När ebolan närmade sig lugnade sig också tonen från medierna.
Vad berodde det på?
– Vi har en teori om att medierna tillåter sig att vara mer alarmistiska när det inte drabbar den egna nyhetspubliken. Förmodligen finns det en gräns för hur mycket elände människor vill ta till sig, du når en punkt där du börjar stänga av. Det gynnar inte medierna om publiken blir trött. Det kan vara en förklaring till varför rapporteringen blev mindre alarmistisk ju närmre hotet kom.
LÄS MER:Min pappa satt isolerad i tio dagar – missade när coronaviruset förändrade världen
