– Jag tycker det är positivt. Dock är det viktigt att kommunen har resurser för att färdigställa planerna, låter Ola Serneke meddela via mail.
Enligt Ola Serneke behöver kommunen avsätta mer pengar om de ska kunna driva vissa planprocesserna på egen hand.
– Jag har svårt att se att de ska klara av detta om de inte gör en större organisationsförändring eller en nyrekrytering, säger han.
Förra året omsatte Bra bygg 1,3 miljarder kronor. Bolaget är positivt till förslaget, även om det kan leda till fler konkurrenter.
Samtidigt säger styrelseledamoten Anders Billström att det finns en risk i att inte låta byggbolagen delta i detaljplansarbetet.
– Vi bidrar ju med kunskap om både ekonomi och byggande, vilket man går miste om. Samtidigt kommer ju detta endast beröra enskilda detaljplaner, så jag tror att det kan vara ett bra komplement till andra planprocesser, säger han.
Ska leda till fler byggemenskaper
Ett av syftena med kommunens test av ett nytt planförfarande är man vill se fler byggprojekt där människor gått samman för att bygga sitt boende. Det kallas byggemenskap.
I Göteborg har hittills ett sådant projekt genomförts och det pågår just nu en handfull liknande projekt.
Tinna Harling ingår i Föreningen för byggemenskaper och hon välkomnar försöket med en ändrad planprocess.
– Jag tycker att det låter jättebra, fantastiskt roligt. Jag satt i en arbetsgrupp för att skapa en bra normalprocess senast i går, säger hon.
Tinna Harling är också planarkitekt på Tjörns kommun.
– Här jobbar vi redan på det viset. Vi tar fram en detaljplan först och går sedan ut på markanvisning, berättar hon.
Tinna Harling anser dock att Göteborg visserligen redan är bra på markanvisning till byggemenskaper.
– Ja, de har gått ut med markanvisning för just det syftet flera gånger. Jag tror att deras mål är att fem procent av nybyggnationen ska gå till byggemenskaper. Men blir försöket verklighet med att först skapa detaljplaner, sedan gå ut, då hamnar man på en helt annan nivå. Idag är det svårt för mindre aktörer, detaljplaneprocessen är lång och kräver mycket pengar, säger Tinna Harling.
Vill se en omvänd planprocess
Jan-Erik Äng med företaget Änghus jobbar med markprojektering i samarbete med byggföretag. Han tycker att en omvänd planprocess är att föredra.
– Det har vi haft med Öckerö kommun. Vi fick låna kommunens planverktyg och mallar och tog fram detaljplanen själva. På det viset hade vi en detaljplan utställd och klar på tre kvartal. I Göteborg tar det mycket längre tid, säger han.
Jan-Erik Äng menar dock att Göteborg inte är extremt:
– Det är många andra kommuner också som har en statisk planprocess, i stället för en marknadsorienterad. Jag vill hävda att en omvänd planprocess vore bättre. Att matas in i en 33 månaders kö är en oerhörd flaskhals.
