– Vi är förvånade. Vi hade inte hört något förrän efter att beslutet fattats och hade helst sett att frågan utreddes först, säger Mats Alfredsson, ordförande i Kungälvs norra älgskötselområde.

Beslutet togs på kommunstyrelsen för två veckor sedan då den rödgröna oppositionen gjorde gemensam sak med Folkpartiet. Men medan Håkan Olsson (FP) helst skulle vilja förbjuda all jakt på kommunens marker vill Socialdemokraterna framför allt göra den mer rättvis.

– Många unga har varken egen mark eller kontakter och då är det svårt att jaga. Vi vill helt enkelt se över rutinerna för hur vi fördelar marken och ge fler möjlighet, säger Johan Holmberg (S).

Trots att uppsägningarna kan spikas på kommunfullmäktige på torsdag, så är ingenting klart kring hur ett nytt arrendesystem ska se ut.

– På vissa områden kanske det inte blir någon jakt alls. Andra kanske enbart kommer att användas till utbildning medan några områden kommer att användas precis som i dag av samma jaktlag, säger Holmberg.

Varför utreddes inte frågan innan beslut?

– Vi skulle bara tappa en massa tid. Vi vill ha en så effektiv hantering av det här som möjligt, säger Johan Holmberg.

I jägarkretsar finns en medvetenhet om problemen för yngre att få jaga.

– Vi har diskuterat detta och är öppna för nya möjligheter. Exempelvis genom någon form av gästjägarsystem där jaktlagen hjälps åt att ta in och fånga upp intresserade ungdomar, sägen Hans Rasmusson i Mariebergs jaktklubb.

Jägarna ser dock flera faror med att bara säga upp arrendena, utan att ha en klar plan för framtiden. I dag samarbetar många lag inom större områden som godkänts av länsstyrelsen, så kallade älgskötselområden. Att ta bort jakträtter inom dessa större enheter skulle skapa tomma öar och göra att områdena blir för små för att få gälla som älgskötselområden. På sikt riskerar det att rubba balansen i naturen.

– I dag har vi en skötselplan som innebär att vi gemensamt bestämmer om viltvård och om vilka djur som ska skjutas inom området. Det bestäms till exempel med hänsyn till hur stammen ser ut men även till trafik och skogsbrukets behov. Nu när vi äntligen har lyckats med detta riskerar det att fallera, säger Mats Alfredsson.

För stora stammar av rådjur och vilt kan också på sikt leda till fler trafikolyckor, större spridning av fästingburna sjukdomar och betesskador på skog och i trädgårdar.