Totalt har mellan 250 och 300 armbandsur gått åt vid tillverkningen av den omkring 60 centimeter höga ugglan. Ingvar Nilsson har köpt in dem under många år, på auktioner och loppmarknader.

– Det här är herrugglan och på andra sidan har du damugglan, som är gjord av mindre damklockor. Den hänger i ett gyroskop, så att den kan röra sig fritt åt alla håll. Precis som ugglan gör i naturen, säger Ingvar Nilsson.

Det är inte första gången han använder ugglan som motiv i sin konst. Tidigare har han bland annat tillverkat varianter av material som pennvässarrester, mynt och fjädrar.

Varför just ugglor?

– Jag har varit fascinerad sedan jag var liten pojke. Ugglan är vår klokaste urtidsfågel och konstruerad på ett av naturens bästa sätt. Du hör överhuvudtaget inte när den flyger och den är oerhört stark för sin storlek. Redan på pyramidernas tid var det en aktad fågel och sedan var det ju grekerna som antog den som kunskapsfågel.

Från och med måndag finns urtidsugglan, som Ingvar Nilsson kallar sitt senaste alster, att beskåda i biblioteket i Mimers hus i Kungälv. Konstverket är en del i utställningen Från urtid till nutid, där Ingvar Nilsson också håller ett antal föreläsningar och visar bilder från Kungälvs omgivande natur.

– Tid är temat, det är också därför jag har med alla klockor som jag köpt på auktioner och loppisar genom åren. Jag har nog ett tusental totalt nu, säger Ingvar Nilsson.