Fram till slutet av mars hade Arktisregionen förlorat 40 procent av ozonet i stratosfären. Det tidigare rekordet var 30 procents förlust under hela vintern.
Det har varit ovanligt kallt över Arktis i år, ned till minus 78 grader i stratosfären på 10–50 kilometers höjd. Kylan i kombination med solljus och freoner har tärt hårdare på ozonskiktet som skyddar från solens ultravioletta strålar. UV-strålningen kan öka risken för hudcancer, ögonskador och rubbat immunsystem.
Ozonhålet rör sig nu söderut till bland annat Skandinavien. Det innebär att den ultravioletta strålningen kan bli högre än normalt de närmaste veckorna. Solen står nu lågt men WMO manar allmänheten att följa respektive länders UV-rapportering.
De senaste åren har ozonskiktet varit rekordtjockt över Sverige. Det globala freonförbudet från 1987 har lett till att uttunningen av ozonskiktet över Antarktis och Arktis stadigt minskat. Men det väntas dröja till mellan 2045 och 2060 innan skiktet över Antarktis är återställt, i Arktis något eller några decennier tidigare.
Så kallade ozonhål, när ozonskiktet är kraftigt uttunnat, uppträder kring polerna när det blir mycket kallt, runt minus 80 grader i stratosfären.
Vid så låg temperatur bildas pärlemormoln som består av partiklar av vattenånga och saltsyra. I kombination med solstrålning kan de snabba på nedbrytningen av ozonet.
Till det kommer utsläpp av freoner (klorfluorkarboner) och andra ozonnedbrytande gaser som metylbromid, haloner och metylkloroform.
Ämnena sönderdelas av UV-ljuset, kloret frigörs och bryter ned ozonet. En kloratom kan bryta ned mer än 100000 ozonmolekyler.
Källa: SMHI (TT)