Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

ANALYS: Alliansen börjar prata ihop sig

Vårbudget. Moderaterna och Liberalerna byter politik. Kristdemokraterna och Centern rättar in sig i ledet. Nu är grönbetet slut och olikheterna mellan Alliansens partier börjar slipas av.



Under måndagen presenterade Moderaterna sin vårbudget. Partiet var sist ut i oppositionen. Den stora nyheten var att M har svängt när det gäller gymnasieskolan. Alliansregeringen gjorde en stor poäng av att de yrkesförberedande gymnasieprogrammen skulle vara just yrkesförberedande, men däremot inte ge högskolebehörighet. Resultatet har blivit att få söker dessa program. Nu vill M ändra inriktningen så att även dessa program ska ge möjlighet till högre studier.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se


M har under Anna Kinberg Batras ledning alltmer profilerat sig som ett skolparti. Under stämman i höstas lanserade hon Skolinitiativet och har sedan dess rest runt mellan skolor för att samla bra idéer. Tydligen är förändringen av gymnasiet en av dessa. M vill också ha mer lärarledd tid på lågstadiet och mer matte på högstadiet.


Liberalernas Jan Björklund verkar glad över att slippa skolfrågorna. Partiet ägnar sig i stället åt skattesänkningar och försvar, klassiska M-frågor. Men tittar man närmare på M-budgeten är den största utgiften, just det, en skattesänkning. Det handlar om partiets så kallade förstajobbet-avdrag, som lanserades i Almedalen förra sommaren. Det är ett modifierat jobbskatteavdrag som främst riktar sig till dem med lägre inkomster.

De största skillnaderna mellan Allianspartierna syns i migrationspolitiken där framför allt C sticker ut. Annie Lööfs parti har haft en helt egen linje som byggt på generösa regler för mottagande, men tuff integrationspolitik där nyanlända får låna till sitt uppehälle och fixa bostäder bäst de kan. På senare tid har Annie Lööf dock tonat ner skillnaderna mot övriga partier i Alliansen. Det låter som att de kommer att komma överens. 

Även KD har börjat svänga. Den nya partiledaren Ebba Busch Thors hårda linje med betoning på försvar, brott och terror har gradvis börjat ersättas av partiets gamla frågor: familj och vård. I KD:s vårbudget lanseras ett förslag om vårdservicetjänster, som påminner om de som förr kallades vårdbiträden.
Men skillnaderna inom Alliansen verkar mindre nu än i höstas. Flyktingmottagandet, där skillnaderna syntes som mest, har också börjat ersättas av integrationsfrågorna. Då handlar det om bostäder, utbildning och jobb och där har Allianspartierna en mer likartad syn.

Skiljelinjen blir då tydligare en höger-vänsterfråga. Den rödgröna regeringen satsar, med understöd från Vänsterpartiet, på vad den kallar investeringar i välfärden och på att utjämna skillnaderna i samhället. Alliansens företrädare knorrar över utgifterna som de hävda "skenar" och vill hellre skruva i skatteskalor och "incitamentsstrukturer". Det betyder ännu mindre i bidrag, fler krav för att få bidrag, sänkta inkomstskatter och skattelättnader för företag. 

LÄS MER OM regeringens vårbudget här

Sverigedemokraterna är den tredje parten i riksdagen. Partiet har vårdprofil på sin budget och vill inte ha skattehöjningar på snus och drivmedel. SD har också aviserat en större skattereform på sikt. Med övriga partiers omsvängning när det gäller flyktingmottagande får SD allt svårare att finansiera sina förslag med att säga att de ska dra ner på mottagandet.

Beslut om vårändringsbudgeten fattas av riksdagen i juni.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.