I sitt berömda tal – I have a Dream – i augusti 1963 avslutade Martin Luther King sitt historiska budskap med detta omkväde: Let Freedom Ring!
I veckan lyssnade jag åter på detta retoriska mästerverk och mindes hur Martin Luther King och hans budskap påverkade mig och min generation. Mycket har förvisso hänt sedan dess.
Men fortfarande, nästan femtio år senare, behöver frihetens budskap tydligt ljuda världen över. Vi har ett moraliskt och mänskligt ansvar att uppmärksamma alla dem som är fängslade under olidliga förhållanden och som skändas och torteras dagligen.
Vår medkänsla och solidaritet måste vara gränslös.
För tio år sedan fängslades elva oppositionspolitiker och tio journalister i Eritrea. Deras ”brott” var att de skrivit under ett öppet brev med krav på demokrati. Flera av dem kan vara döda. Ingen av dem har fått en rättegång. Ingen av dem har fått tillgång till juridiskt ombud. Alla sitter på obestämd tid. Och de är långt från de enda som försmäktar i regimens olika helveteshålor till fängelser.
En av dessa tio journalister var göteborgaren Dawit Isaak.
Igår har han alltså suttit inspärrad under tio års tid - den enda europeiske samvetsfången enligt Amnesty. Vi vet att han utsatts för tortyr och att hans hälsotillstånd är dåligt.
I samband med denna mörka och dystra årsdag har vi i Europaparlamentet lyft upp Dawit Isaaks fall och antagit en resolution i frågan.
Det är glädjande att se den breda uppslutningen - från alla länder och alla de stora partigrupperna - bakom förslaget. Frågan om Dawit Isaaks frihet är långt ifrån enbart en svensk angelägenhet.
Europaparlamentets resolution kräver att Dawit Isaak friges. Ambassadpersonal och sjukvårdsteam måste genast få besöka de politiska fångarna och undersöka deras hälsa.
Den tysta diplomatin har uppenbarligen inte fungerat. Vi kan inte ägna ytterligare tio år åt samma sak. Vi måste våga ta till fler vägar för att påverka Eritrea.
Att eritreaner i Sverige betalar en ”skatt” om två procent på sina inkomster till regimen i Eritrea är till exempel helt orimligt.
Men kanske viktigast - EU måste mobilisera stöd i Afrika. Under året har ett viktigt steg tagits genom att afrikanska kollegor äntligen brutit tystnaden och gått ut med kritik mot Eritreas brott mot de mänskliga rättigheterna. Just nu arbetar en kollega från Europaparlamentet tillsammans med en parlamentariker från Mali på en gemensam rapport i frågan, för den gemensamma parlamentariska församlingen för EU och de fattigaste länderna i bland annat Afrika.
Eritrea kan möjligen med sedvanlig arrogans ignorera kritik från oss i norr – men de har mycket svårare att avvisa den Afrikanska Unionen. Därför måste vi i EU sträcka ut en hand till dem. Våra unioner har båda åtagit sig att arbeta för demokrati och mänskliga rättigheter. Här finns alltså en gemensam plattform som vi borde arbeta mer utifrån.
Sverige måste fortsätta kampen och agera aktivt tillsammans med EU och FN. Den arabiska våren har öppnat nya möjligheter. Förr eller senare kommer demokratin också till Eritrea!
Vårt budskap från Göteborg, Sverige och Europa: Let Freedom Ring for Dawit Isaak!