I takt med ökande användning av it i vården har antalet felanmälningar ökat dramatiskt.
Enligt Socialstyrelsen avled två personer i Sverige förra året på grund av brister i it-stöden och rutiner runt dessa. Under senaste året har minst tre olika it-system anmälts till Arbetsmiljöverket av personalorganisationer i samband med införande, på grund av ökad stress och minskad patientsäkerhet.

Återkommande är rapporter om datahaverier där journalsystemen helt eller delvis ligger nere. Detta har blivit så vanligt att vi som arbetar i vården har döpt företeelsen till "att jobba blint". Operationer har fått ställas in, remisser har förväxlats och viktig information fås inte fram.
Inte ens när it-systemen är i full gång fungerar de alltid på ett bra sätt.

På Socialstyrelsen pågår en utredning där preliminära resultat visar att en femtedel av alla Lex Maria -fall är it-relaterade. Vi inom vården vet också att alla fel som anmäls inte orsakar en Lex Maria-anmälan och att många fel inte anmäls alls.

Brister i it-stödet
Projektet Aktion avvikelse som genomfördes i höstas på Sahlgrenska universitetssjukhuset hade som syfte att få läkare att anmäla avvikelser i ökad omfattning. Resultatet blev en fem-sexfaldig ökning under aktionen. Många av dessa rapporterade avvikelser, och diskussionerna efteråt, handlade om olika typer av brister i it-stödet.

Här är några exempel på fel som beskrevs:
* Programvaran är långsam och man måste växla mellan olika program för att läsa anteckningar, se på olika typer av bilder, remisser eller gammal information.
* Gammal information är oftast bara in-scannad utan sökfunktion.
* Lätt att förväxla patienter i vissa moment.
* Mjukvara saknas för viss information, till exempel bilder, och dessa måste sparas i pappersform vilket ger dubbla system med risk för fel.
* Bristande kapacitet hos datorer kräver onödigt stor tidsåtgång när man växlar mellan olika program. Vissa program kräver att man helt stänger ner alla andra för att kunna öppnas.
* Program finns av kostnadsskäl inte på alla datorer, så man får leta efter en ledig dator med rätt programvara mitt under mottagningstid.
* Under ronder finns ingen bärbar dator så man får springa fram och tillbaka mellan patienter och expedition med stor risk för att missa information.
* Vem som är inloggad syns inte med risk för förväxlingar, framför allt då man tvingas byta dator.

Vems ansvar?
Vem har egentligen ansvaret? Politiker, vårdgivare, leverantörer eller it-avdelningar?
Personalen, som inte är tillräckligt delaktig vid inköp och utformning?

Problemet är att ingen äger hela problemet. I Västra Götalandsregionen till exempel kritiserar revisorerna regionens it-projekt och påpekar att de drivs utan att den tekniska infrastrukturen finns på plats och att det saknas tydlig styrning av projekten.

Ofta kommer olika signaler från tjänstemän och politiker om vad som ska prioriteras. Lokalt måste man värna sin budget.

Patientsäkerheten har inte fått tillräckligt utrymme i debatten. Därför var det välkommet att både fördelar och nackdelar med it-stöd i vård och omsorg debatteradess på Vitaliskonferensen på Svenska Mässan.

Vad bör göras åt problemet?
* Motivera och skapa incitament - visa på tidsvinst eller ökad säkerhet.
* Använd säkra system - uppfinn inte hjulet överallt. Lär av varandra.
* Förbättra teknisk back-up även om det kostar - inte en serverkrasch till borde vara tillåten utan fungerande back-up.
* Garantera rätt mängd och typ av mjukvara och datorer - där patientarbete bedrivs.
* Gör arbetsfördelning - med adekvat "teknisk praktisk" uppbackning till läkare och sjuksköterskor.
* Krav på genomförda it-körkort innan, med repetition.
* Inför krav på att anmäla fel och risker som upptäcks. Krav på att anmälda brister åtgärdas snabbt.
* Inför it-skyddsronder regelbundet - med uppföljning för förbättringar.
* Skapa it-haverirutiner - fastlagda manuella rutiner och ordentliga övningar för de perioder då datasystemet är ur funktion.
* Låt it-leverantörerna gå med på golvet med personal - mycket teknik finns som vi inte känner till, många funktioner kan förbättras i verksamheten som de inte känner till.
* Och framförallt, genomför konsekvensanalyser innan och utvärderingar efter förändringar och införande av ny teknik för återföring till verksamheten.

Det behövs bättre säkerhetsrutiner
It-systemen är välkomna, nödvändiga och suveräna använda på rätt sätt. Självklart kan inte nya it-system som grundläggande förändrar vårdens rutiner fungera perfekt från början. Men vi måste bredda ansvarsområdena och införa bättre säkerhetsrutiner för effekterna av dem.

I dag skapas orimligt många fel i en verksamhet som är så sårbar och där människors liv står på spel.
Och alldeles oavsett vem som har ansvaret så vet vi att det är patienten som råkar illa ut och att skulden faller tyngst på den person som i sitt arbete orsakar en person skada.

Karin Båtelson
överläkare på sahlgrenska Sjukhuset ordförande Göteborgs Sjukhusläkarförening
ledamot Läkarförbundets it-råd