Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Nya nationella mål har satts upp för att öka svenskarnas läsförmåga. Bild: Bild: Ingvar Karmhed

Nya nationella mål för svenskarnas läsande

Nöjesartiklar Regeringen sätter upp nationella mål för svenskarnas läsande. Samtidigt inleds ett nytt försök med e-böcker på biblioteken. Det är ett par av nyheterna i regeringens litteraturproposition Läsa för livet.

Läsförmågan har sjunkit dramatiskt för svenska skolbarn. Det visade forskningsantologin, Läsarnas marknad, marknadens läsare, som togs fram som en del av Litteraturutredningen som lades fram förra året.

Nu har regeringen återkommit med sitt svar på hur den utvecklingen ska vändas. Under torsdagen presenterade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) litteraturpropositionen under den pågående Bokmässan i Göteborg.

Den stora satsningarna rymdes dock redan i höstens budgetförslag. Utbildningsdepartementet avsätter sammanlagt drygt 300 miljoner kronor, uppdelat på fyra år, för att kompetensutveckla landets lärare, såväl grundskolans som gymnasiets, i läs- och skrivutveckling.

- Det kommer åtminstone att bli en bra skjuts, det är ju inte så att vi befinner oss i ett land där det inte finns skolor, men jag tror att kunskapen när det gäller hur man ska arbeta med barn och unga inte riktigt har funnits, Litteraturutredningen har betytt mycket för att öka kunskapen, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

Regeringen sätter också upp nya nationella läsmål: svenskarna ska bli bättre på att läsa, och alla ska, oavsett bakgrund, och utifrån sina egna förutsättningar, få möjlighet att utveckla sin läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.

En myndighet ska få i uppdrag att följa upp de åtgärder som görs utanför skolan.

Däremot går regeringen inte på Litteraturutredningens förslag om att målen ska vara uppfyllda senaste 2018.

- Jag hoppas att vi nu åtminstone slipper se en ökad nedgång, och att en ökad medvetenhet gör att det börjar vända, säger Lena Adelsohn Liljeroth som menar att allt inte gått att lösa med politiska medel.

- Om det är så, som Läsrörelsen säger, att på 1980-talet läste 80 procent av föräldrarna för sina barn och att det har sjunkit till under hälften, då är det en rejäl varningssignal. Här behövs en medvetenhet, en läskampanj och det bidrar vi gärna med.

Helt nytt i propositionen är att Kungliga biblioteket får 2 miljoner kronor för att inleda en försöksverksamhet kring att förmedla e-böcker via den nationella katalogen Libris. Även upphovsrättsligt fria böcker ska finnas där. De flesta remissinstanser tillstyrker att Sveriges Kommuner och Landsting företräder biblioteken i de komplicerade förhandlingarna med förlag och författare.

.

Fakta/Litteraturpropositionen i korthet

  • Kulturrådet får ytterligare 15 miljoner kronor årligen till nationella läsfrämjande åtgärder för barn och unga på fritiden, en satsning som finns med i budgeten för 2014.
  • Studieförbund och folkhögskolor bör avsätta 30 miljoner till läsfrämjande verksamhet.
  • Statligt kulturstöd ska kunna ges till läsfrämjande insatser på lokal och regional nivå.
  • 3 miljoner till språkvårdande insatser för minoritetsspråken.
  • Biblioteksersättningen blir kvar, vilket Författarförbundet ville. Däremot vill regeringen att överenskommen nivå ska gällar längre än ett år.
  • Konstnärsnämnden för 1 miljon kronor till internationellt utbytesprogram inom litteratur.
  • Kungliga biblioteket får 2 miljoner kronor för att inleda en försöksverksamhet kring att förmedla e-böcker via den nationella katalogen Libris..

.

Kommentarer till litteraturpropositionen

Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö högskola:
- Intrycket kvarstår från kulturbudgeten att det är ganska lite pengar med tanke på den enorma vikt man tillmäter frågan.
- Det är dessutom ganska frikopplat från andra medier, och det faktum att vi lever i ett nytt medielandskap. Man måste tänka samman det här. Det går inte att tänka läs och skriv utan att också tänka in det i dagens medielandskap. Många barn lär sig att läsa, inte genom den tryckta texten, utan på andra sätt, till exempel genom tv eller internet.

Gunilla C Carlsson, Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson:
- Det är väldigt lite satsning. Man pratar om en stor satsning men en del av det man lyfter fram som satsning är ju befintliga resurser i dag. Då syftar jag på folkbildningsanslaget som man med den här propositionen vill styra eller öronmärka en del av det folkbildningsanslag som finns. Det tycker jag är anmärkningsvärt.
- Sedan är det bra att man lyfter fram läsandet. Vi har ju drivit den här frågan i många år och försökt pressa kulturministern i riksdagen om ett läslyft till exempel. Jag är glad att man tittat på nationella mål för läsandet, det är positivt. Men jag hade önskat att det hade kommit lite mer.

Bild - 2
Mest läst