Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
De nya lärosätena – med sin omedelbara närhet och öppenhet till näringslivet – har spelat och spelar en mycket viktig roll för kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen inom svensk bas- och tillverkningsindustri utanför storstadsregionerna, skriver debattörerna.

Nya lärosäten bakom kraftigt ökad tillväxt

Sveriges konkurrenskraft skulle stärkas rejält om högskolorna utanför storstäderna fick ökade forskningsanslag. Det visar en ny forskningsrapport, skriver bland andra Madelene Sandström, vd KK-stiftelsen.

Högutbildade har stått för hälften av den ekonomiska utvecklingen i Sverige 2001 – 2010. Detta visar en ny forskningsrapport från Entreprenörskapsforum. Tillväxten i Sverige beror till stor del på att nya universitet och högskolor etablerats i olika regioner runt om i landet, och det är dags att den nya regeringen förstärker deras roll och bekräftar deras betydelse.

Kraftig uppgång

Sverige har under de senaste årtiondena byggt ut högskolan och ökat antalet studieplatser. Resultatet är en kraftig uppgång i den formella utbildningsnivån. Forskningsrapporten ”En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt” (2014 professor Johan Eklund med flera.) visar att andelen högutbildade i regionerna runt de nya lärosätena har ökat med 34 procent.

De nya forskningsresultaten visar att så mycket som hälften av svensk ekonomisk tillväxt under det senaste årtiondet förklaras av högutbildade anställda, medan resterande tillväxt härrör från till exempel teknisk och ekonomisk utveckling.

Det är tydligt att de nya universiteten och högskolorna spelar en mycket viktig roll i denna utveckling. Men tyvärr är det lika tydligt att dessa lärosäten kraftigt missgynnas ur forskningsperspektiv. Här går närmare 40 procent av alla studenter, men de får mindre än 9 procent av de statliga forskningsanslagen. Det finns ingen rimlig förklaring till denna snedfördelning. Kvaliteten i forskningen är i stort sett proportionellt lika på de gamla universiteten – dit större delen av pengarna går – som på de nya lärosätena. Nu är det dags att se möjligheterna med starka utbildnings- och forskningsmiljöer över hela Sverige. Resultaten ligger på bordet. Tillväxten 2001 – 2010 hade inte kunnat ske om högskolorna inte kunnat verka och utvecklas.

Spelar en mycket viktig roll

De nya lärosätena – med sin omedelbara närhet och öppenhet till näringslivet – har spelat och spelar en mycket viktig roll för kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen inom svensk bas- och tillverkningsindustri, som har merparten av sin produktion lokaliserad utanför storstadsregionerna. De har även varit en kompetent samarbetspart för initiativ inom företagens tjänsteutveckling. Sveriges tillväxt är ju summan av tillväxten i hela landet, även om storstäderna är betydelsefulla.

Flera undersökningar visar att forskning som bedrivs i samproduktion mellan akademi och näringsliv stärker konkurrenskraften utan att den på något sätt hämmar kvalitet i forskningen.

Tillgång till forskning, kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling är en ödesfråga för svenska företag, inte minst för bas- och tillverkningsindustrin som har sin produktion och utvecklingsavdelningar utanför storstadsregionerna. Det är här som tillgången till utbildad arbetskraft behövs. Det är här som den kontinuerliga kompetensutvecklingen måste äga rum. Det är här som forskningen kan bidra till att finna lösningar på problem som företagen står inför. Fortfarande finns flera branscher som står inför en omstrukturering av sin verksamhet och därmed krav på utbildad personal. Behov av högutbildade kan inte bli en anledning till varför företag måste flytta verksamhet ut ur landet.

Måste regeringen uppmärksamma

Detta måste uppmärksammas av regeringen, och inte minst av ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) och näringsminister Mikael Damberg (S). Om fördelningen i den kommande forskningspropositionen skulle justeras så att Sveriges 16 nya universitet och högskolor fick en större andel av forskningsmedlen, tillsammans med ett tydligt krav på forskning i samproduktion med näringslivet, är vi övertygade om att det skulle stärka Sveriges konkurrenskraft betydligt.

Madelene Sandström

vd KK-stiftelsen

Björn Brorström

rektor Högskolan i Borås

Sigbritt Karlsson

rektor Högskolan i Skövde

Kerstin Norén

rektor Högskolan Väst

Mest läst