Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Nya Götaälvbron kan stoppas av domstol

Göteborg Den nya Hisingsbron kan stoppas i mark- och miljödomstolen – precis som gång- och cykelbron över Göta älv.

På hösten 2010 avgjordes slutligen frågan om en gång- och cykelbro över älven i höjd med Göteborgsoperan. Projektet hade trumfats igenom de politiska beslutsinstanserna i Göteborg av Miljöpartiet med stöd av S och V.

Men det stötte på patrull i de miljöprövande instanserna.

Miljödomstolen ansåg att sjöfartens intressen var viktigare än att kunna cykla och gå över älven på en separat bro. Och Miljööverdomstolen och Högsta domstolen gjorde samma bedömning.

Nu kan den nya planerade Hisingsbron, som ska ersätta den hård nedslitna Göta älvbron från 1939, gå samma öde till mötes.

Då liksom nu säger Sjöfartsverket nej till den föreslagna bron. Sjöfartens riksintresse väger tyngre än Göteborgs lokala intressen, menar verket, och dess styrelse har beslutat att inte skriva under trafikregleringsavtalet för en bro med en segelfri höjd på 13 meter.

Dagens Göta älvbro har en segelfri höjd på 19 meter.

Miljöprövning

Miljöprövningen av den nya Hisingsbron ligger nu för avgörande i mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Huvudförhandlingen ska preliminärt äga rum i juni.

- Men det är tveksamt om vi hinner till dess. Troligen blir det ingen förhandling förrän efter sommaren, säger Roger Ödmark, teknisk råd vid domstolen och en av de fyra personer ska avgöra ärendet.

Trafikregleringsavtalet är en mycket viktig del i det beslutsunderlag som ligger till grund för domstolens avgörande.

- Det väger tungt när en instans som Sjöfartsverket, som företräder riksintresset, säger nej. Så var det senast, när vi hade frågan om gång- och cykelbron i Göteborg uppe till avgörande i domstolen, och så är det nu också, säger Ödmark.

Göteborgs stad får nu kritik för hur man handlagt ärendet om en ny Hisingsbro.

- Det är olyckligt att domstolarna ska ha sista ordet. Frågan är oproffsigt skött av Göteborgs stad. Man har ingen bra dialog med regionen, sjöfarten, Sjöfartsverket och kommunerna runt Vänern, säger Kristina Jonäng (C), ledamot i regionstyrelsen.

Regionstyrelsen

När brofrågan och trafikeringsavtalet i februari var uppe för beslut i regionstyrelsen ville Jonäng att regionen skulle vänta med att skriva under. Men en majoritet i regionstyrelsen, S, V och MP med stöd av FP, sa ja.

- Det är lättare för domstolen att säga ja om det finns ett trafikeringsavtal som alla berörda har godkänt. Man kan rimligen inte skriva ett avtal utan Sjöfartsverkets godkännande, säger hon.

Jonäng befarar att domstolsprövningen kommer att ta lång tid.

- Ärendet kommer upp i mark- och miljödomstolen i höst. Sedan kan det bli överklaganden. Göteborgs stad verkar inte ha någon strategisk planering för en utdragen process. Nu riskerar man att tappa tempo och inte hinna få klar en ny bro till 2021, säger hon.

Jonäng vill nu att alla berörda aktörer sätter sig ned och försöker komma fram till gemensam syn.

FAKTA: Mark- och miljödomstolen

Alla byggnationer som på ett eller annat sätt sker i vatten kräver tillstånd som prövas av mark- och miljödomstolen.

Mest läst