Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ny protestdag – Mubarak kvar

Avgå, avgå, avgå! Budskapet från massorna på Tahiritorget var glasklart. Men president Mubarak vägrar låta sig rubbas.

Ännu en fredag ägnade tiotusentals egyptier ur breda samhällsskikt åt samling bakom en enda paroll: Avgå Mubarak!

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Avgångsdagen kallade proteströrelsen det. Men dagen för den avskydde presidenten

Hosni Mubaraks avgång låter vänta på sig. I stället tar sannolikt säkerhetsapparaten till nya ljusskygga metoder för att få bort de envetna demonstranter som trotsat utegångsförbudet och stannat på Tahrir-torget i Kairo dag som natt.

Enligt Mubaraks bedömning skulle Egypten störtas ned i kaos och laglöshet, om han inte sitter kvar. Regimen har tagit fasta på allianspartnern USA:s maning om en "ordnad" övergång till demokrati. I det tysta trycker USA på för att det den inte ska bli alltför utdragen.

Ska bestraffas
Amr Ali, en 49-årig hotellanställd, som TT:s utsände träffade i Kairo hoppades att Mubarak skulle kasta in handduken:
– Vi vill ha honom ställd inför egyptisk eller internationell domstol. Han ska få en rättvis rättegång, men han vet själv hur många som har dödats och hur många miljarder pund – inte egyptiska utan brittiska – som han har fört undan medan folket dör för en brödbit.

En mäktig demonstration mot Mubarak genomfördes även i Alexandria vid Medelhavskusten. Där samlades folkmassorna vid al-Qaid Ibrahim-moskén i centrum. Många var från Muslimska brödraskapet, men även den sekulära proteströrelsen Kifaya, den ungdomligt präglade 6 april-rörelsen och Mohamed ElBaradeis anhängare var representerade.

I ovisshet
Förtrycket av folket i Egypten fördömdes även vid fredagsbönen i Stockholms moské. En av dem som deltog var 26-årige Ahmed Dewedar, som sedan ett par år studerar på Kungliga Tekniska Högskolan. Han bror och vänner befann sig på Tahrirtorget.

Nu följer han bekymrad händelseförloppet i hemlandet via tv. Ovetskapen om vad som hänt hans vänner skaver.
– Det kan inte beskrivas. Du vet inte om dina vänner lever eller är döda. Många av mina vänner har befunnit sig på Tahrirtorget från första början, sade Ahmed Dewedar till TT.

Otäck våldsspiral
Arbetsförhållandena för de journalister som är utsända för att belysa utvecklingen i Egypten har blivit extremt vanskliga, sedan ligister gick till attack i torsdags. SVT-reportern Bert Sundström låg på fredagen kvar på sjukhus med svåra stick- och skallskador. Tv-kanalen al-Jaziras kontor angreps av okända gärningsmän som slog sönder utrustning.

Våldsspiralen har fått svenska UD att avråda från alla resor till Egypten. Dem som redan är där rekommenderar UD att undvika demonstrationer och folksamlingar.

Militärens roll
Vilken position landet mäktiga militär intar blir avgörande för utgången av den folkliga revolten. Militären tog kontrollen över landet 1952 och har behållit sitt starka inflytande sedan dess.


Närmare en halv miljoner man är i vapentjänst men det är en värnpliktsarmé som är svår att vända mot den egna befolkningen utan att den splittras i olika läger. Armén är respekterad av befolkningen – även proteströrelsen lovordar militären – efter insatserna i Egyptens krig mellan 1948 och 1973.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.