Mötet, som sker inom ramen för FN:s mångfaldskonvention, hålls i Nagoya i Japan 18–29 oktober.
Avsikten är att reparera misstaget från 2002 då FN:s medlemsstater samfällt lovade att förlusterna av biologisk mångfald – ekosystem, arter, gener – kraftigt skulle minskas till 2010. Som de flesta vet hölls inte löftet. Situationen har snarare förvärrats och rödlistorna över hotade arter har blivit allt längre.
Nu hoppas man kunna få till en smartare plan, med mer realistiska mål som kan mätas och utvärderas innan man nått mållinjen.
Hopplös uppgift?
Frågan är hur väl man lyckats. Totalt 20 delmål som ska vara uppfyllda till 2020 har satts upp – och många av dem verkar hopplöst svåra att uppnå på så kort tid.
Bland annat ska skövlingen och fragmenteringen av de naturliga ekosystemen halveras, alternativt stoppas helt och hållet. Mellan 15 och 20 procent av jordens landyta ska skyddas i reservat, utdöendet av de arter som i dag är hotade ska förhindras, och utfiskningen i oceanerna ska upphöra.
–Det är för kort tid till 2020. Flera av målen kommer man inte att klara. Men det är troligen bättre än att inte ha ambitiösa mål, säger Thomas Elmqvist, professor i systemekologi vid Stockholms universitet och en av deltagarna i Nagoya.
Trafikljus för arter
Han är ändå försiktigt optimistisk. På mötet ska en omfattande rapport presenteras som gör tydligt hur stora de ekonomiska förlusterna blir av att fortsätta skövla mångfalden.
–Den kan bli lite grand som Stern-rapporten som fick världen att vakna upp inför klimathotet, säger Elmqvist.
Dessutom ska en speciell forskarpanel upprättas som kommer att likna FN:s klimatpanel. Den ska lämna återkommande rapporter om tillståndet för jordens arter.
En annan nyhet blir att utveckla ett system med indikatorer som visar om man går framåt eller bakåt i räddningsarbetet.
–Det blir som ett system med trafikljus, rött, gult och grönt. Alla jordens medborgare ska kunna se hur läget är för mångfalden, säger Elmqvist.
FN:s konvention om biologisk mångfald, eller biodiversitetskonventionen (Convention on biological diversity, CBD), grundades 1992.
Vid toppmötet i Nagoya i Japan 18–29 oktober, där 193 länder deltar, ska en ny räddningsplan för jordens arter och ekosystem antas. Den kommer att innehålla 20 delmål som ska uppnås till 2020.
Dessutom ska man anta ett bindande protokoll om tillträde till och fördelning av vinster från genetiska resurser, till exempel medicinalväxter. Detta blir sannolikt den svåraste nöten att knäcka. Striden står mellan de stora läkemedelsföretagen och u-länderna i tropikerna. (TT)