Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Ny oljesanering behövs på Tjörn

    En ny oljesanering behövs på Tjörn. Det konstaterar kommunen. Samtidigt kommer beskedet att ingen ställs till svars för den stora katastrofen 2011.

    – Vi har god koll på var vi har olja kvar, säger Lina Johansson, som är miljöchef på Tjörns kommun.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Var oljan finns och att den behöver saneras konstaterades egentligen redan vid en inventering i samband med den sista saneringen för flera år sedan.

    Att den fått ligga kvar i områden där människor och djur rör sig beror på att det rör sig om att det är oklart vem som ska betala för att ta bort den, enligt Lina Johansson.

    – Kvarfarande olja har fortfarande en miljöpåverkan eftersom det på vissa platser fortfarande blöder. Det viktiga är ändå att man kan kliva på klipporna utan att få det på sig och att det inte skadar djur.

    Kommunen anser dock att det behövs saneras mer för att oljan inte ska riskera påverka hälsan och miljön och ska försöka söka medel till en sanering under året.

    – Från Myndigheten för samhällskydd och beredskap finns det inga mer pengar. Därför måste vi nu söka pengar på annat håll, säger Lina Johansson.

    Att betala själv är inte aktuellt just nu. Tjörns kommun har redan haft kostnader på 1,3 miljoner kronor.

    Lokaltidningen STO rapporterade i veckan att åklagaren lagt ned utredningen kring ansvarsfrågan efter den stora oljekatastrofen 2011 som ledde till att Tjörns vikar och klippor svärtades ned av hundratals ton olja. Det betyder att ingen kommer att ställas till svars för kollisionen utanför den danska Nordsjökusten som var orsaken till oljeutsläppet. Anledningen till att utredningen läggs ned är att Malta och Belgien, vars flaggor fartygen bar, inte svarat på skrivelser från internationella åklagarkammaren.

    – Det har varit helt tyst trots löften om återkoppling och besked. Det finns uppenbarligen inget intresse från någon av de två länderna att driva ansvarsfrågan vidare när väl försäkringsfrågorna är lösta, säger riksåklagaren Eva Korpi till tidningen.

    Gunnar Persson på kustbevakningen i Göteborg var först förundersökningsledare och har sedan följt ärendet.

    Han hade gott hopp om att någon skulle kunna lagföras för brott, men är samtidigt inte förvånad över utgången.

    – Det är en skyldighet för flaggstaten som har fartyget registrera att vidta åtgärder mot besättning eller ägare. Men på de 13 år jag jobbat så har vi fått väldigt få återrapporteringar när vi skickar den här typen av ärenden. Men jag trodde att åtminstone Belgien skulle svara, säger han.

    Enligt honom kan Sverige som drabbat land inte göra något annat än att stöta på vid sådana här tillfällen.