Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Ny larmrapport om fattiga i Sverige

En ny grupp av extremt fattiga växer fram i Sverige. Personer som är så fattiga att de inte vet när de kan äta nästa gång. Och en del kan inte använda kniv och gaffel.

Det visar en ny forskningsrapport från Ersta Sköndals högskola som GP kan presentera i dag. Initiativtagare är Sveriges stadsmissioner.

- Vi möter människor när de är i akut behov av mat och kläder. Vår tanke med rapporten är att få en bild av vilka det är vi möter och sätta ord på det, att lyfta blicken och att ge röst åt människor som inte har någon, säger Lennart Forsberg områdeschef vid Stadsmissionen i Göteborg.

Rapporten bygger på intervjuer med volontärer och andra medarbetare vid landets totalt sju stadsmissioner och deras bild av de medellösa som de möter i sin vardag.

Vissa grupper är redan identifierade av samhället som EU-migranter, papperslösa, människor med långvarigt ekonomiskt bistånd och deras barn. Men därutöver har forskarna identifierat en grupp av fattiga som lever helt under radarn - osynliga i den offentliga statistiken. Gruppen har fått samlingsnamnet " de som hamnar emellan".

- Det handlar om människor som lever i absolut fattigdom, de har inga pengar och vet heller inte vet när de får några. Det här är en grupp som vi tänkt kanske inte finns i Sverige men det gör den ju, säger Lennart Forsberg.

I gruppen finns människor som har levt på socialbidrag under lång tid, mellan 5 och 15 år, och som dras med skulder som måste betalas. Det leder i sin tur till att de bistånd de ändå är berättigade till inte räcker månaden ut.

- De börjar låna lite för att få vardagen att gå ihop och när de sedan måste betala tillbaka skulderna börjar urholkningen av deras ekonomi. Redan efter halva månaden kan det börja bli tomt i skafferiet och detta är en stor grupp som vänder sig till oss i dag och många gånger är det barnfamiljer, säger Lennart Forsberg.

- Tanken med den här typen av försörjningsstöd var att den skulle vara tillfällig mellan två försörjningar och inte menat som varaktig inkomst, den är för låg för det, säger Lennart Forsberg.

Socialstyrelsens siffror visar att en tredjedel av alla som får ekonomiskt bistånd riskerar att hamna i långvariga behov. Som exempel i rapporten nämns att en ensamstående i Stockholm har 8 700 kronor i ekonomiskt bistånd, att jämföra med knappt 10 000 kronor för en låginkomsttagare efter skatt.

I samma grupp finns unga som ännu inte kommit in i arbetslivet, pensionärer med låg pension, personer som befinner sig mellan två försörjningssystem, exempelvis a-kassa, sjukersättning, eller socialbidrag och till sist en kategori som inte vill ha kontakt med myndigheterna.

- De handlar om människor som känner sig misshandlade av det offentliga och drar sig undan och kommer till oss i stället för att söka den hjälp de har rätt att få.

Vid sidan av den akuta fattigdomen finns annat i vardagslivet som är självklart för de flesta av oss men inte för en av grupperna som nämns i rapporten.

Företrädare för stadsmissionen i Västerås berättade att vissa ungdomar inte kan äta med kniv och gaffel, något som bidrar till att de undviker att sitta till bords och äta med andra. Anledningen är att de aldrig sitter ner och äter, utan ständigt tar någon mat i farten.

Oförmågan vad gäller bordskick gör att många unga känner sig obekväma och drar sig undan sociala arenor som är förknippade med måltider som också bidrar till att de exkluderas i samhället.

Forskningsrapporten betonar också att det är svårt att låta människor själva skatta sin fattigdom. I intervjuerna framkommer att människor med knappa resurser undviker att tala om sig själva som fattiga.

- Att vara fattig är en jätteskam och det finns i princip ingen människa som skulle kalla sig fattig. Man undviker i det längsta att göra den definitionen av sig själv, säger Lennart Forsberg.

Vad hoppas du på nu?

- Någonstans kommer det att krävas modiga politiker i alla partier som vågar se den bild av vårt samhälle som rapporten visar och inse att vårt finsmaskiga skyddsnät kanske inte är så finmaskigt som vi går omkring och tror, säger han.

Enligt Lars Forsberg är det för tidigt att säga om Göteborg avviker jämfört med andra städer.

- Vår del av rapporten måste ändå ses i skenet av att Göteborg är en delad stad där ojämlikheten har satt sina spår, inte minst vad gäller hälsan, säger han.

Exempelvis lever kvinnor lever 7,5 år och män 9,1 år längre i Göteborgs mer välmående stadsdelar jämfört med de mindre välmående. Ett exempel på ojämlikheten i hälsa är att det i södra Angered är 43 procent av sexåringarna som är kariesfria jämfört med 87 procent i södra skärgården.

Varför är det viktigt att ett samhälle har insatser för fattiga?

- Enligt forskarna blir det bättre livsvillkor för alla om jämlikheten ökar, annars får alla det sämre och det är viktigt att samhället kan tillhandahålla vägar ut ur fattigdomen, exempelvis utbildning, säger han.

Ett fattigdomsmått som EU använder sig av är andelen invånare som löper risk för att bli fattiga och lever på en disponibel inkomst som motsvarar 60 procent av landets medianlön. I Sverige lever knappt 13 procent av svenskarna på denna fattigdomsgräns. Genomsnittet för Europa ligger på 16 procent.

I våras presenterade Försäkringskassan en rapport som visar att var sjätte svensk barnfamilj lever under EU:s fattigdomsgräns. Utan barn- och bostadsbidrag skulle siffran hamna på var fjärde barnfamilj.

Rapporten Stadens Fattiga som presenteras i dag är den första i raden av flera och ska genomföras årligen för att kunna spegla förändringarna för samhällets medellösa.

Göteborg stadsmission har en budget på 45 miljoner kronor, varav 1,5 miljon är bidrag från Göteborgs kommun.

Här finns Stadsmissionen:

Göteborg

Stockholm

Malmö (Lund och Kristianstad)

Uppsala

Västerås

Linköping (Motala)

Kalmar

Arbetet är inriktat på två områden:

Lindra akut nöd och skapa samvaro

Vanligaste hjälpinsatserna:

Mat, kläder, materiella ting, pengar

Mest läst