Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Hemlös man i Stockholm.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ny kartläggning av hemlösa

För första gången på sex år presenteras en nationell kartläggning av hemlösheten i Sverige.

När Socialstyrelsen gjorde en liknande kartläggning 2005 visade den att 17 800 personer i landet saknade bostad, vilket var en ökning med ett par tusen från 1999. Tidigare undersökningar har visat att den mest utsatta gruppen, uteliggarna, är relativt konstant i storlek över tid.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Antalet uteliggare som sover utomhus och i offentliga utrymmen har minskat. Det konstaterar Socialstyrelsen i en kartläggning av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011. Samtidigt bor allt fler personer i akuta boendelösningar. Socialstyrelsen kartläggning visar bland annat att cirka 280 personer saknade helt boende och levde utomhus eller i offentliga utrymmen i Sverige under den vecka då kartläggningen genomfördes 2011. Det är en minskning jämfört med 2005 då motsvarande siffra var cirka 950.

Utrikes födda

Kartläggningen visar också att männen är i majoritet i gruppen hemlösa personer, men att andelen kvinnor har ökat.

Sedan 2005 har överrepresentationen av utrikesfödda personer blivit än mer markant. En annan förändring är att missbruksproblem och psykisk ohälsa inte är lika vanligt i gruppen hemlösa längre. Det är särskilt tydligt bland personer födda utanför Sverige.

Socialstyrelsen har också kartlagt utestängningen från bostadsmarknaden. Enligt inventeringen har denna utestängning ökat sedan förra mätningen från 2005. I dag står 34 000 personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden, varav cirka 280 personer helt saknar bostad.

Hemlöshet förekommer i alla län samt i 288 av landets 290 kommuner. Flest hemlösa finns i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Malmö har dock en högre andel personer som bor i försökslägenheter och en högre andel som är födda utanför Sverige, jämfört med Stockholm och Göteborg.

Även om färre personer helt saknar bostad har hemlösheten totalt sett ökat, slår Socialstyrelsen fast.
I gruppen på 34 000 personer som enligt myndighetens definition är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden befann sig cirka 4 500 i akut hemlöshet, 4 000 vistades på institution, 13 900 bodde i träningslägenhet eller liknande och 6 800 hade eget ordnat, kortsiktigt boende.


Ökningen syns främst bland dem som bor i försöks- och träningslägenheter och bostäder med sociala kontrakt. Socialtjänsten har blivit en allt större hyresvärd för dem som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden.


– Kraven från bostadsföretagen för att få ett kontrakt blir allt högre. Många hyresvärdar godtar inte ekonomiskt bistånd som inkomst. Då återstår att socialtjänsten tecknar kontrakt med bostadsföretaget och sedan hyr ut i andra hand till klienten. Den kategorin ser vi växer kraftigt, säger Håkan Ceder, överdirektör vid Socialstyrelsen.

– Det är bra att de som befinner sig i den allra mest utsatta situationen, det vill säga sover ute, minskar kraftigt. Samtidigt ser vi att allt fler utestängs från bostadsmarknaden. Här måste kommunerna ta sitt ansvar, säger överdirektör Håkan Ceder.
Socialstyrelsens kartläggningen redovisar siffror över hemlösheten i alla landets kommuner.
– Det ger ett underlag till kommunerna – som har det yttersta ansvaret för bostadsförsörjningen – att åtgärda problemet.


Ceder påpekar att kommunerna är ägare till bostadsbolagen i allmännyttan och därmed har en stor makt.


– Här får kommunerna vara aktivare i att ge direktiv till sina egna bolag om vad som ska gälla för att personer ska få ett eget kontrakt. Klarar man inte det drabbas man i andra änden genom att det blir ett problem för socialtjänsten.

Oförändrad situation

Enligt Socialstyrelsens Annika Remaeus har myndigheten i sin kartläggning gjort en bredare inventering än tidigare, som ger en rättvisare bild av hur det ser ut. I den ingår numera till exempel även personer som bor i boendelösningar som socialtjänsten anordnat, till exempel träningslägenheter, försökslägenheter och lägenheter med sociala kontrakt.

– Jag reagerar kraftfullt på att den totala hemlösheten i alla kategorier ökar. Det visar att regeringens hemlöshetsstrategi inte har haft effekt och inte har förändrat situationen för dessa människor. Regeringen har sagt att den vill invänta Socialstyrelsens rapport innan den agerar. Nu har rapporten kommit och nu hoppas jag verkligen att den gör det också, säger Marika Markovits, direktor för Stockholms stadsmission.

2011 vräktes 663 barn från sina bostäder. Det innebär att vräkningarna av barn ökade med nästan 5 procent, jämfört med föregående år, visar ny statistik från Kronofogden.
Hans Swärd, professor i socials arbete vid Lunds universitet, reagerar starkt:


– Att barn vräks i Sverige i dag är helt förkastligt. Vräkningarna ökar dessutom, trots att regeringen i senaste hemlöshetsstrategi har som högsta mål att inga barn ska vräkas. All forskning visar att det är väldigt problematiskt för barn att sakna en fast bostad. Att alla barn har någonstans att bo måste vara ett ovillkorligt ansvar för en välfärdsdemokrati.

Undersökningen bygger på uppgifter som samlats in från flera myndigheter, institutioner och frivilligorganisationer.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.