Rättssociologen Karl Dahlstrand är en av två forskare vid Lunds universitet som driver projektet.
Har något åtal väckts i Sverige efter anonym nätkränkning?
–Nej, något prejudicerande fall finns inte. När gärningspersonen är helt okänd och forumet är omodererat har det varit svårt för rättsväsendet att göra något. Men det är nog en tidsfråga innan det kommer ett rättsfall om exempelvis Flashbacks tillsynsplikt och skyldighet att plocka bort vissa meddelanden, säger Karl Dahlstrand.
För tre veckor sedan var han i Göteborg och höll föreläsningar inför stadens samlade gymnasierektorer om det så kallade Instagram-upploppet i december.
Nu håller han på att färdigställa ett batteri om cirka 30 frågor som ska skickas till ett representativt urval medborgare i åldrarna 16 till 40 år.
– Vi vill ha svar på hur utbrett det är med kränkningar på nätet och vilka konsekvenser de får. Vi mäter också de sociala normerna kring nätkränkningar; hur starkt avståndstagandet är, säger Karl Dahlstrand.
För att samla in mjukdata kring ämnet kommer intervjuer att ordnas med grupper om fem skolungdomar som under strukturerade former bjuds in att diskutera ämnet.
Projektet, som finansieras av Brottsofferfonden, riktar främst in sig på ärekränkningsbrotten förtal och förolämpning men kommer också att ta upp hatbrott och diskriminering. Antalet anmälningar av ärekränkningsbrott har fördubblats under de senaste tio åren.
– Det finns väldigt många anmälningar och väldigt få fällande domar; cirka tre promille av antalet anmälningar, konstaterar Karl Dahlstrand.
Samtidigt är det en svaghet att brottsstatistiken hittills inte specificerat hur många av de anmälda brotten som begåtts på nätet, och hur många som skett på mera traditionellt vis.
Karl Dahlstrand räknar med att svar inte ska behöva dröja tills de tre åren gått.
– Vi kommer att lämna delrapporter under resans gång.
