Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den ekonomiska satsningen på 200 miljoner ska oavkortat förstärka vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin, skriver Monica Selin (KD).

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Nu kraftsamlar vi för en bättre psykiatri

    Med den nya majoriteten i Västra Götaland, Grönblå samverkan, görs en kraftfull satsning för att främja den psykiska hälsan i vår region. Vi tillför den psykiatriska vården 200 miljoner fram till 2017. Visionen är att förbättra såväl det förebyggande arbetet som den psykiatriska vården, skriver Monica Selin (KD).

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Depression, ångest, tvångstankar, fobier, bipolär sjukdom, och kemiska beroenden. De känner vi igen som typiska psykiatriska diagnoser och symptom. Helt naturligt finns också psykiatriska aspekter på de flesta sjukdomar och tillstånd som kronisk smärta, sömnsvårigheter, fetma/övervikt och neurologiska funktionsnedsättningar som ADHD och autism.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Alla känner vi nog någon som har eller har haft psykiska problem. Och handen på hjärtat så har vi säkert haft en del sådana bekymmer själva, övergående eller mer långvariga. Ändå vilar det fortfarande en känsla av skam över psykiska störningar och besvär. Att ha varit på sjukhuset för en operation eller undersökning är helt i sin ordning, men ett besök på psykakuten talas det sällan lika öppet om.

    För att förstå var vi befinner oss i dag och vart vi är på väg behöver vi känna till något av historien. Psykiatrin, som bokstavligen skulle kunna översättas med själens läkekonst, har en i långa stycken nedslående historia. För länge sedan förpassades de med allvarliga psykiska åkommor till fattigvården. Någon vård av dem ägde knappast rum förrän i början av 1800-talet. Då började mentalsjukhus byggas.

    Det är lätt att glömma bort att dessa stora palatsliknande hospital skapades som tillflyktsorter eller så kallade asylinrättningar för de sjuka. En del fick namn efter helgon som S:t Jörgens i Göteborg, andra är välkända stadsdelar som Lillhagen eller Lillhagsparken. Under deras mest intensiva tid vårdades eller förvarades runt 26 000 personer i dem.

    Kraftfull satsning

    Under 1980-talet ersattes de till sist av en sektoriserad vård. Enligt riktlinjerna för modern vuxenpsykiatrisk vård delades vården upp i en sluten del och en öppen del vid de större allmänna sjukhusen, för att undvika psykiatrins isolering från övrig sjukvård och patienternas isolering från samhället i övrigt. Detta blev möjligt med de nya psykiatriska medicinerna och syftet var att bota och hjälpa. I början av 90-talet förespråkades mer integrering av den psykiska sjukvården i den kommunala verksamheten. Den så kallade psykädelreformen, som började gälla år 1994, hade goda intentioner och mål, men vid reformens genomförande kom ändå många patienter i kläm. Sedan dess har också psykiatrin som specialitet och vårdområde alltför ofta hamnat i strykklass. Detta har uppmärksammats tidigare, men politiska satsningar på psykiatrin har ofta lett till att det samtidigt sparats på psykiatrin inom sjukhusens förvaltningar. Så får det inte bli nu.

    Med den nya majoriteten i Västra Götaland, Grönblå Samverkan, görs en kraftfull satsning för att främja den psykiska hälsan i vår region. Vi tillför den psykiatriska vården 50 miljoner för 2015, 75 miljoner för 2016 och ytterligare 75 miljoner för 2017. Detta är en nivåhöjning under mandatperioden med minst 200 miljoner. Men allt handlar inte om ekonomiska resurser. Utan värdighet, omtanke, kunskap, uthållighet och engagemang från vårdpersonalen, anhöriga och samhället i övrigt kan vi inte lyckas.

    Oacceptabla skillnader

    Visionen är att förbättra såväl det förebyggande arbetet som den psykiatriska vården. Trots att många goda insatser görs har vi i nuläget inte en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig psykiatrisk vård av god kvalitet i hela Västra Götaland. Skillnader i hälsa, dödlighet och levnadsförhållanden är djupt otillfredsställande. Väntetiderna för diagnos och behandling är oacceptabelt långa. Personalbehoven är stora och kompetensförsörjningen hotad.

    Krafttag måste nu till. Utöver nivåhöjande satsningar i år och under kommande år har vi också inrättat en särskild psykiatriberedning. Med denna politiska ordning vill visa att Grönblå Samverkan menar allvar och vill säkra att psykiatrin aldrig faller mellan stolarna eller hamnar i skuggan av övrig sjukvård. Målet med psykiatriberedningen, som i dag har sitt första sammanträde, är att kraftsamla kring psykiatrin. Detta ska ske genom att bereda långsiktiga strategiska frågor inom området. Vi har i uppdrag att verka för en god psykisk hälsa och en vård på lika villkor samt tillgodose behovet av och skapa lika möjligheter till psykisk hälso- och sjukvård i hela Västra Götalandsregionen.

    Den ekonomiska satsningen ska oavkortat förstärka vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin. De höjda anslagen får inte innebär att man sparar och skär i någon annan del av psykiatrin. Nu är det dags att på allvar prioritera vården och omsorgen för dem som lider av psykisk ohälsa. Den psykiatriska vården ska drivas utifrån både en helhetssyn på människan och vetenskapligt grundad kunskap. En vård som sätter den enskilde människans behov och förutsättningar i centrum och som präglas av både tillgänglighet och värdighet.

    Monica Selin

    regionråd för Kristdemokraterna

    ordförande för Psykiatriberedingen