Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Bild - 2

Nu försvinner lindarna på Vasagatan

Nästa vecka faller 14 lindar på Vasagatan i Göteborg. Men motståndet mot fällningarna växer. Park- och naturförvaltningen anklagas för att sakna kunskap och manipulera politikerna.

– Det är vi som måste ta de avgörande besluten, säger Agneta Jögård, förvaltningsdirektör på Park- och naturförvaltningen. Vi kan inte ordna en folkomröstning om varje träd i Göteborg och politikerna kan inte besluta om enstaka träd

– Det är i förvaltningen kompetensen för detta finns.

Park- och naturförvaltningen besiktigar alla gatuträd i centrala stan vart tredje år. Träden på Vasagatan besiktigades 2010 och 2013.

– Eftersom det blev diskussion om arboristernas bedömning 2010 tog vi nu in en extern arborist för att få en annan bedömning, en second opinion, säger Jakob Andreasson, verksamhetschef på Park- och naturförvaltningen.

– Han pekade ut 14 lindar på Vasagatan som borde tas ner eftersom det finns överhängande risker kring deras stabilitet. Dessutom fick vi ett underlag om träd som borde beskäras lite extra i år.

Agneta Jögård försäkrar att förvaltningen har stor respekt för de som värnar träden och att man ser positivt på medborgarnas engagemang.

– Vi tar absolut inte lätt på de här frågorna, säger hon. Vi vill ha en grön stad men ibland måste vi ta ner träd som medför akuta risker för människor.

Jögård pekar på att Park- och naturförvaltningen 2004 fick kritik för att den inte tog ner tillräckligt många träd i Göteborg, att riskträd fick stå kvar. Då skadades flera personer, bland annat när ett träd föll vid Stadsbiblioteket.

– Då kom kritiken från personer som nu anser att vi tar ner för många träd, säger hon. Hur vi än gör är det tydligen fel.

Jögård betonar att det inte finns någon 100 procentig sanning om ett träd som bör fällas eller bör få stå kvar.

– Det blir en sammanvägd bedömning av olika underlag, säger hon.

Enligt Andreasson bedöms träden med flera olika arborister med flera olika metoder som alla har en viss osäkerhet.

– De okulärbesiktigar träden, klättrar i dem, provar med olika belastningar och använder olika mätmetoder för bedömning av insidan. Det finns ingen enskild metod som är säker till 100 procent och det finns inga garanterar för att det någon gång inte blir fel.

– Men någon måste ta beslutet. Vi kan inte att chansa, vi kan inte riskera människoliv. På platser med mycket folk måste vi minimera riskerna.

Park- och naturförvaltningen har 2011-2013 planterat 3 500 nya träd i Göteborg.

– Politikerna har bett oss utreda ett mer varierat trädbestånd, säger Jögård. Vilka träd som passar bäst beror på platsens karaktär och tillgången på sol, vind och vatten.

Alm och lind har historiskt använts mest i städerna men lönn, ek och björk används ofta. På Vega­gatan planterades robinia häromåret.

– Vi vill inte ha samma typ av träd överallt, säger Andreasson. Bryter någon trädsjukdom ut vill vi inte riskera att hela beståndet dör.

– Däremot har vi mer än gärna samråd med medborgarna om vad som passar bäst på respektive gata och vi kommer att ordna samråd om återplanteringen på Vasagatan.

Nätverket Trädplan Göteborg påpekar att många träd som planterats på senare år har dött ganska snabbt.

– Vi har haft hårda vintrar som påverkat nyplanterade träd, säger Andreasson. Det har inte varit fel på träden men förutsättningarna för plantering har inte alltid varit optimala.

Mest läst