Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

En utbyggnad av Boråsbanan med nya dubbelspår innebär att antalet avgångar kan mer än fördubblas i varje riktning, skriver debattören. Bild: Arkivbild: Birgitta Lindqvist

Nu ökar vi kapaciteten Göteborg-Borås

Debatt Regeringen är överens om att bygga dubbelspår på sträckan Mölnlycke-Rävlanda/Bollebygd. Det är den första etappen av tre för en ny dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås, skriver infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M).

Satsningen innebär att arbetspendlingen underlättas och att arbetsmarknadsregionen utvidgas. Det skapar förutsättningar för nya jobb och högre tillväxt.

Varje år görs tio miljoner pendlingsresor mellan Göteborg och Borås. En utbyggnad av nya dubbelspår innebär att antalet avgångar kan mer än fördubblas i varje riktning. Restiden med regionaltåg mellan Göteborg och Borås kommer att förkortas med omkring tio minuter. Nya spår förbättrar dessutom punktligheten och minskar sårbarheten i systemet. När kapacitet frigörs för godstrafiken möjliggörs samtidigt för industrin att flytta över en större andel av sitt gods från lastbil till järnväg, vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Tillsammans med regeringens besked om Ostlänken mellan Stockholm och Linköping påbörjas nu resan mot en helt ny stambana för snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg. Banan kommer dessutom att ansluta till Landvetter, vilket möjliggör helt nya bebyggelseområden.

Klar tidigast 2024

Mölnlycke-Rävlanda/Bollebygd bör kunna påbörjas 2020 och kan vara klar tidigast 2024. Regeringen är samtidigt medveten om att satsningar på nya spår inte löser järnvägens problem i dag. På kort sikt måste ytterligare satsningar genomföras i det befintliga järnvägsnätet för att minska sårbarheten och öka tillförlitligheten.

För att förstå var pengarna gör mest nytta måste också de verkliga problemen identifieras. Fakta, snarare än åsiktsmaskineri, behövs för att återfå förtroende för järnvägen. Nu har vi för första gången ett underlag, i kapacitetsutredningen, som visar vad som behöver göras. När incidenter eller olyckor sker finns nu bättre verktyg för att lösa situationen samtidigt som informationen till berörda blir allt bättre. Vi vet vad vi gör och vi vet att våra satsningar ger resultat.

Massiv satsning på underhåll

Med kapacitetsutredningen i ryggen kommer regeringen i budgetpropositionen för 2013 föreslå den största ökningen av järnvägsunderhållet någonsin. Dessutom avsätter regeringen nu resurser till ett nytt trafikledningssystem som på ett mer effektivt sätt kan styra järnvägstrafiken och därmed öka kapaciteten ytterligare i systemet.

Genom denna satsning kommer nivån på drift och underhåll att bli nära Trafikverkets mest ambitiösa nivå i kapacitetsutredningen, alltså den nivå som krävs för att järnvägsnätet ska återfå sin ursprungliga kapacitet.

Nu måste underhållet skötas än mer effektivt, vi måste få ut mer infrastruktur för pengarna. Oppositionen föreslår i detta läge att järnvägsunderhållet skall återregleras. Förslaget riskerar leda till att vi tappar tempo i en tid då vi utökar anslagen mer än någonsin. Det är allvarligt.

Trafikverket disponerar redan i dag dubbelt så mycket pengar för drift och underhåll jämfört med under den tidigare socialdemokratiska regeringen 2006. Regeringen har därmed fyllt igen de hål som den förra regeringen lämnade efter sig i form av ofinansierade satsningar med räntebetalningar som åt upp betydande delar av underhållsutrymmet.

Sverige har inte råd att backa bandet. Svenska företag har inte råd att förlora kunder på grund av järnvägsnätets standard. Sverige har inte råd med att sjuksköterskor kommer för sent till jobbet.

Ett robust järnvägssystem är avgörande för att arbetsmarknaden ska fungera och en förutsättning för vår välfärd. Därför fortsätter våra satsningar.

Catharina Elmsäter-Svärd (M)

infrastrukturminister

Bild - 2
Mest läst