Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
paulina-neuding

Neuding: Kvinnors rädsla är inte irrationell

I Östersund varnas kvinnor av polis för att gå ut själva på kvällen, efter upprepade överfall. Från badhus runt om i Sverige rapporteras om ett nytt fenomen med män och killar i grupp som utsätter kvinnor för sexuella övergrepp. Stockholms största badhus patrulleras av polis.

8 mars kom och gick i år också, men utan djupare debatt om den stora kvinnofrågan i vår tid – otryggheten, de nya former otryggheten tar sig i Sverige, och hur det kringskär kvinnors frihet. I diskussionen efter attackerna mot kvinnor i bland annat Östersund och Kungsbacka den senaste veckan har det påståtts att kvinnor är mer oroliga än vad de behöver vara. Att risken att drabbas för våld ute trots allt är liten.

Men att påstå att kvinnors rädsla skulle vara irrationell bygger på en grundläggande missuppfattning av hur brottslighet kan mätas och förstås, och hur den påverkar människors beteende. Det kan vara belysande att gå utanför den svenska debatten, och konsultera fler forskare än den svenska kriminologiska expertisen.

Argentina drabbades av en brottsvåg på 1990-talet. I en intressant studie av forskare från bland annat Harvard Business School granskades hur olika grupper i landet försökte skydda sig mot kriminalitet, och hur sådana skyddsåtgärder påverkade utsattheten för brott (Crime Distribution and Victim Behavior During a Crime Wave, Rafael Di Tella, Sebastian Galiani och Ernesto Schargrodsky).

Studien belyser det som i forskningen kallas crime avoidance: Skyddsåtgärder som att undvika att gå ut sent ensam, eller att man skaffar larm för att skydda sig mot brott hemma. Och det visade sig att rika människor var mindre drabbade av vissa brottstyper, för att de hade råd med mer effektivt skydd mot brottslighet. "Att en grupp drabbas av brott i lägre utsträckning ska inte nödvändigtvis tolkas som att man bär en mindre brottsbörda, utan kan innebära högre investeringar för att undvika brott", konstaterar författarna.

Med andra ord: Vi kan inte förstå risken att utsättas för brott enbart utifrån statistik över brott som begås. Man måste också ta med i beräkningen att människor ägnar sig åt skyddsåtgärder.

Att svenska bibliotekarier utrustas med larm eller att polisen patrullerar Eriksdalsbadet är en form av skyddsåtgärd. Att sådana strategier fungerar ska inte förväxlas med ökad trygghet. Det innebär inte heller att rädslan för brott varit ogrundad till att börja med.

Kvinnor är den grupp i samhället som ägnar sig mest åt skyddsåtgärder för att undvika brott. En femtedel av unga kvinnor i Sverige anger exempelvis att de låtit bli att gå ut på kvällen av rädsla för våld. Det är en ökning med över hälften jämfört med 1980, enligt SCB. Enligt en undersökning från Aftonbladet/Inizio som publicerades i förra veckan vidtar svenska kvinnor olika strategier för att skydda sig från brott när de går ensamma i mörker: 45 procent håller kontakt med en anhörig; 56 procent väljer att ta en upplyst väg; 28 procent tar sällskap med en vän.

Om man inte går ut, eller är vaksam och skyddar sig när man gör det, löper man naturligtvis mindre risk för överfall. Men det får inte förväxlas med trygghet, eller tas till intäkt för att kvinnors rädsla skulle vara irrationell.

Mest läst