Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Nedåttrend för bopriserna

Bostadspriserna faller i hela landet. Orsaken är ränteläget samt ett rekordstort utbud, enligt mäklarbranschen. Däremot har bolånetaket bara haft liten effekt på priserna.

– Det är räntan och utbudet som styr utvecklingen. Vi tror att utbudet kommer att vara högre i höst än vad vi har varit vana vid. Bostadsköparna är i dag också väl införstådda med att räntan kommer att höjas, säger Lars-Erik Nykvist, vd på Fastighetsbyrån, till TT.

Bostadsrättspriserna sjönk i hela landet mellan juni och augusti, jämfört med mars–maj. Allra mest nedåt gick det i centrala Malmö där prisfallet var 8 procent. I Stockholm och Göteborg handlade det om nedgångar på 1–2 procent. Även villapriserna backade på bred front, visar färska siffror från Mäklarstatistik.

– Nu finns tillräckligt material för att säga att vi har en liten prisnedgång. Och precis som vi har sagt tidigare tror vi att det kommer att vara en lugn utveckling framöver med någon procent upp eller ned på villor och bostadsrätter, säger Lars-Erik Nykvist.

Banken SEB presenterade tidigare i veckan siffror som visade att hushållen tror på fallande bostadspriser framöver. Lars-Erik Nykvist menar dock att det inte blir några tvära kast vare sig uppåt eller nedåt. Svensken jagar helt enkelt inga snabba klipp på bostadsmarknaden.

– Vi ser inte bostaden som en kapitalplacering, utan det är familjens behov av boende som styr investeringarna på bostadsmarknaden. Så länge som man köper och säljer i samma konjunktur är prisnivån ganska ointressant, säger Lars-Erik Nykvist.

En orsak till detta är, enligt Lars-Erik Nykvist, vår "stelbenta bostadsrättslagstiftning" som kräver att man bosätter sig i den köpta lägenheten.

– I andra länder där man inte har det tvånget är det inte ovanligt att man äger både en, två och tre lägenheter som man hyr ut, samtidigt som man är ute efter en värdestegring.

Upplägget kan leda till såväl vinster som förluster, ungefär som på aktiemarknaden. Det kan också skapa rejäla priskast om banken har hjälpt till med lägenhetsköpen.

– Blir det slut på hyresinbetalningarna för att de där två eller tre inte vill hyra längre, blir det ganska snabbt kris på riktigt eftersom du är hårt belånad, säger Lars-Erik Nykvist.

Sedan oktober 2010, när bolånetaket infördes, har bostadsrättspriserna sjunkit med 3,4 procent och med 1,7 procent på villor, enligt Mäklarstatistik.

– Föräldrar stöttar och banker, främst sådana som inte står under Finansinspektionens tillsyn, har varit frikostiga med att erbjuda blanco lån, säger Peeter Pütsep, vd på Svensk Fastighetsförmedling och fortsätter:

– Det blir en dyrare månadskostnad för krediterna är dyrare än vanliga bolån.

Mäklarbranschen utesluter inte heller att bolånetaket har haft en hindrande effekt och att vissa grupper har stängts ute från marknaden.

Siffror från Mäklarstatistik visar att priset har sjunkit minst på ettor sedan oktober 2010, ned med 2,1 procent. För större bostadsrätter, som treor och fyror, handlar det om nedgångar på 7,4 respektive 10,8 procent sedan bolånetaket kom.

– Det är slående vilken liten effekt bolånetaket har haft, säger Lars-Erik Nykvist, vd på Fastighetsbyrån.

Bolånetaket infördes den 1 oktober 2010 och innebär att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Bakgrunden var att Finansinspektionen (FI) ville stävja en "osund" utveckling på kreditmarknaden och öka konsumentskyddet.

Syftet var också att att begränsa hushållens skulder, som till största delen utgörs av just bolån, enligt FI.

Mest läst