Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Bild - 1
Sedan lång tid har USA atomvapen utplacerade i Europa: Turkiet, Italien, Tyskland, Belgien och Nederländerna. Dessa vapen brukar betecknas som politiskt motiverade, och har ansett sakna militära uppgifter. Men nu ska de uppgraderas för att bli lämpliga att attackera nedgrävda måltill exempel ryska silos för kärnvapenmissiler, skriver debattören.

Nato ökar sitt beroende av kärnvapen

Om Sverige blir Natomedlem måste vi acceptera en kärnvapenstrategi som strider mot internationell lag och mot den svenska riksdagens beslut. Och stora kostnader förknippade med strategin, skriver Gunnar Westberg, tidigare president för IPPNW.

Nato är en militärallians med kärnvapen som en grundsten. När Natoledningen anser att en insats av kärnvapen behövs kan USA eller Storbritannien sända atomvapen. Nato anger i sina strategiska doktriner att man är beredd att sätta in atomvapen även om motsidan inte gjort det.

Sedan lång tid har USA atomvapen utplacerade i Europa: Turkiet, Italien, Tyskland, Belgien och Nederländerna. Dessa vapen brukar betecknas som politiskt motiverade, och har ansett sakna militära uppgifter. Det rör sig om bomber typ B-61, som släpps i fritt fall från flygplan och därigenom har dålig träffsäkerhet. Många Natoländer, till exempel parlamenten i Belgien, Nederländerna och Tyskland kräver att dessa kärnvapen tas bort, men de nyare Nato-medlemmarna, till exempel de Baltiska staterna liksom Polen och Ungern, betraktar dessa vapen som ett slags pant, som visar att USA är berett att försvara Europa mot ett anfall. Detta argument, som förefaller irrationellt, har jag hört framföras av regeringsmedlemmar vid de möten jag deltagit i de senaste åren, möten som förberedde Nato:s strategikonferens i Chicago i fjol.

Bomberna ska uppgraderas

Nu förändras emellertid strategin: B 61 blir ett militärt vapen. Allt dessa bomber skall till USA för uppgradering och kommer att förses med ett styrsystem. Det innebär att de blir lämpliga för att attackera nedgrävda mål, till exempel ryska silos för kärnvapenmissiler. Givetvis uppfattas detta som en provokation i Ryssland. Förändringen i strategi diskuterades inte vid Chicagomötet. Vid mitt möte helt nyligen med ledningen för Nato:s kärnvapendirektorat kunde man inte bekräfta att denna nya strategi diskuterats med Nato:s medlemsländer!

Orsaken till uppgraderingen är förmodligen att president Obama sett sig tvingad att ge vissa senatorer löfte om stöd till kärnvapenlaboratorierna. Dessa har svårt att rekrytera nya forskare, eftersom där inte finns några intressanta arbetsuppgifter. En uppgradering av B 61 med bland annat ett styrsystem kan vara en lämplig övningsuppgift.

Ökade kostnader

Detta kan ju vara en intern amerikansk angelägenhet, med ett pris som just nu anges till tio miljarder dollar. Dessvärre kommer de europeiska Natostaterna att behöva betala en hel del sekundära kostnader. Den nya, längre B 61 kan inte transporteras på existerande stridsflygplan. Man behöver köpa nya plan Det amerikanska F35 är det enda som hittills godkänts. Priset var för två år sedan 133 miljoner dollar per styck, men anges ha stigit i hög grad sedan dess.

Om Sverige blir Natomedlem måste vi acceptera en kärnvapenstrategi som strider mot internationell lag och mot den svenska riksdagens beslut. Vi måste också vara beredda att acceptera strategiska beslut som vi inte varit delaktiga i. Kostnaderna för medlemskap i Nato kan beräknas stiga med den tekniska utvecklingen.

Detta måste man tänka på innan man beslutar sig för ett svenskt medlemskap i militäralliansen Nato, som inte längre är en Nordatlantisk allians utan accepterar medlemmar även i Centralasien och Sydamerika. En militär, kärnvapenberoende, världsomfattande allians.

Gunnar Westberg

tidigare president i Internationella läkarrörelsen till förebyggande av kärnvapenkrig, IPPNW

Bild - 2
Gunnar Westberg, tidigare president i Internationella läkarrörelsen till förebyggande av kärnvapenkrig, IPPNW.
Mest läst