I ett slitet hus i ett avlägset skogsparti, troligtvis en ganska lång promenad från samhällets räta parhusrader, utspelar sig Hanna Skölds internationellt hyllade film, Granny’s dancing on the table.
Här lever trettonåriga Eini (Blanca Engström) med sin far (Lennart Jähkel), en torftig tillvaro som är kraftigt avskuren från omvärlden, där pappan härskar med regler och våld, eller hot om våld. Eini tar sin flykt i brevväxlingen mellan sin farmor och hennes syster, två kvinnoöden som berättas i animerad form, det blir också ett kliv in i Einis fantasivärld.
Trots all hopplöshet också i den berättelsen, är det farmors styrka som ger både filmen och Eini hopp, kraft och längtan till något annat.
Hanna Sköld, filmskapare från Skåne som sedan i somras bor i Göteborg, visade under hösten filmen på filmfestivaler i Spanien och i Kanada och fick ideligen beröm. Toronto Filmfestival ansåg att filmen är ”en av de finaste och mest orädda filmerna i år” och i Variety konstaterade man att Sköld är en egenartad talang.
Hon drar lite på munnen när jag refererar till de fina omdömena när vi ses under Göteborgs filmfestival. På kvällen väntar premiärvisning för hemmapubliken för filmen, som också nominerades i prestigefyllda Dragon Award.
Hyllningskören är förstås något att uppskatta. Men för Hanna Sköld är det viktiga att filmens budskap når fram.
–Ämnet är viktigt bortom allt. Det viktiga är att filmen ses och når fram och skapar samtal om våld i nära relationer. Det är ett otroligt tabubelagt ämne.
Hanna Sköld använder till del egna erfarenheter i filmen, hon växte upp i ett hem med våld, relativt isolerad från omvärlden.
–Vi bodde på en stor gård, en stor familj, och jag gick till exempel i skolan hemma. Och min pappa har varit våldsam. Det finns scener som är hämtat direkt från mitt eget liv. Många som blir utsatta för våld upplever en väldigt stark känsla av skam, och jag har själv upplevt den skammen. Filmen är för alla dem som varit med om något liknande.
Bredvid henne sitter Blanca Engström, som filmpubliken kommer att känna igen från Flickan (2009). Hanna såg Blanca i Flickan, blev imponerad av hennes utstrålning och tog kontakt.
–Blanca utstrålar ett sådant allvar och vishet och förståelse för världen, jag ville så väldigt gärna ha med henne i filmen.
När Flickan spelades in var Blanca nio år, nu är hon 17 och går på gymnasium i Stockholm. Granny’s dancing on the table är hennes andra långfilm och just nu är hon inte aktuell med några fler. Men det beror på vad för projekt som dyker upp i framtiden. Blanca var tolv när Granny’s började spelas in och 15 när filmen var klar.
–Barn blir sällan tagna på allvar både i verkligheten och film, jag har väldigt stor respekt för Hanna och jag kände att hon porträtterade Eini som en person med integritet, något som barn sällan får ha i film.
Hanna Sköld har jobbat med filmen i sju år och den är delvis finansierad av privatpersoner, så kallad crowdfunding. Totalt har privatpersoner skänkt 54 000 dollar viket räckte för att spela in första delen av filmen.
–När vi hade gjort det började jag jobba med animationerna, tillsammans med Daniel Svensson. Det hann gå två år innan vi kunde filma med Blanca och Lennart igen och jag tycker att det fungerade jättebra, säger Hanna Sköld.
Blanca Engström håller med:
–Det var bra att det fick ta tid. Det var viktigt för filmen.
FAKTA: Hanna Sköld
Regissör och manusförfattare, född 1977.
Aktuell med: Granny’s dancing on the table, andra långfilmen efter Nasty old people (2009). Filmen nominerades till Dragon Award, ett pris på en miljon kronor, vid filmfestivalen i Göteborg. I dag deltar hon på Hagabion i Göteborg när filmen visas.
FAKTA: Blanca Engström
Född: 1998
Aktuell med: Rollen som Eini i Granny’s dancing on the table. Gjorde som 9-åring huvudrollen filmen Flickan (2009), syntes också i kortfilmen Honungsfällan (2008).
