Utanför Stora teatern lade sig frosten sakta som en tunn hinna över asfalten. Natten skulle bli kall för stadens uteliggare och bostadslösa, somliga av dem kanske bara med några pappkartonger eller lite frigolit att stoppa om sig i väntan på sömnen. Men inne i Stora teatern var stämningen desto hjärtligare, och värmen flödade mellan artister, Faktumförsäljare, pristagare och publik. Kvällen då gatutidningen Faktum fyllde 15 år utvecklades till rena uppvisningen i solidaritet.
Först ut bland pristagarna var Showan Shattak, som attackerades av ett nazistgäng i Malmö 2014 och fick svåra skallskador. Han svävade mellan liv och död, men repade sig och fortsätter i dag att kämpa mot rasism och nazism.
– Tack ska ni ha allihopa, vilken rivstart på kvällen! sa han glädjestrålande när han tog emot glasstatyetten av en annan återvändare: Tobias Hysén i IFK Göteborg.
– För att vara fri kan du inte bara kasta loss dina egna kedjor utan du måste försöka leva på ett sätt som förbättrar också för andra. Så fortsätt att göra det, fortsätt att kämpa! uppmanade Showan Shattak publiken innan han avlöstes på scenen av Joel Alme som tillsammans med sitt band gjorde en stämningsfull tolkning av Weeping Willows låt The moon is my witness.
Niklas Strömstedt väckte starka känslor när han framförde låten Lyckolandet (Happy nation) i SVT:s Så mycket bättre, en låt där han tar tydlig ställning mot högerextremism. I går prisades han, i stark konkurrens med en rad andra modiga personer, för att ha skapat ”årets scendrag” – alltså ägnat sig åt att offentligt motverka utanförskap.
– Jag kunde aldrig ana att en två minuter och 43 sekunders pop-trudelutt skulle kunna väcka ett sånt rabalder. Jag har aldrig i mitt liv fått så mycket kärlek, och samtidigt så väldigt många andra mer negativa reaktioner. Men för mig är det alldeles självklart att man ska få säga nej till SD, sa Niklas Strömstedt och drog ner applåder.
FN-svensken Anders Kompass, utsågs till årets visslare för sitt modiga avslöjande om FN-soldaters sexuella övergrepp på barn. Han fick ta emot priset av Uppdrag gransknings Karin Mattisson.
– Jag känner mig ödmjuk och hedrad över att få den här utmärkelsen, sa en märkbart rörd Anders Kompass.
Under sitt tacktal citerade han Eleanor Roosevelt och pekade på att mänskliga rättigheter börjar och slutar i de små sammanhangen i vardagens samtal.
Andra höjdpunkter under gårdagens värdiga, professionella och välregisserade gala var när ordekvilibristen Emil Jensen rimmade sig igenom egna dikten Samma värld. Linnea Henriksson bjöd också på en utsökt version av Thomas DiLevas låt Vad är frihet?
