Kulturhuset i Stockholm beslutade att plocka bort Tintin från bokhyllorna på ungdomsavdelningen Tiotretton. Tilltaget väckte ramaskri i såväl gammelmedia som sociala medier. Bland annat konstaterade Birgitta Rubin, DN, att med kritiska glasögon skulle "minst halva världslitteraturen uppfattas som fördomsfull och potentiellt skadlig för barn".
Men i tisdagens Dagens Nyheter försvarar den konstnärliga ledaren Behrang Miri beslutet så här:
- Den bild Tintinböckerna ger av exempelvis afrikaner är afrofobisk, säger Miri i DN och menar att "All barnbokslitteratur borde ses över".
Men det var då. Redan under tisdagsförmiddagen hade han och Kulturhuset gjort helt om, Tintin fick vara kvar.
- Jag och Behrang har kommit överens om att det här var ett alldeles förhastat beslut, förklarar Kulturhuschefen Eric Sjöström.
Jeff Werner, professor på Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och krönikör i GP, tycker det är bra Kulturhuset ändrar sitt beslut.
- Jag tycker att de gör rätt, man ska inte censurera och skapa giftskåp.
Trots ett allt snabbare flöde och en större tillgänglighet menar Werner att vi är för dåliga på att tolka bilder.
- Alla slags bilder fungerar mycket på omedvetna plan, därför är det viktigt att diskutera på ett initierat och kunnigt sätt. Det måste diskuteras mer i skolorna. Med tanke på hur mycket bilder vi har i samhället är det oroande hur lite kraft vi lägger på att ge verktyg att analysera bilderna.
Journalisten Tintin är huvudpersonen i en belgisk tecknad serie som skapades 1929 av Hergé (1907–1983).
Tintins äventyr kom ut i 24 album, inklusive "Tintin och alfabetskonsten" som publicerades postumt 1986 (1989 i Sverige).
Hergés sätt att teckna bildade skola bland europeiska serietecknare, och kallas "den klara linjen".
Förra året hade den animerade filmen "Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet" premiär, regisserad av Steven Spielberg.
Källa: NE. (TT)
