Göteborgsbaserade Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi. I sommarpratet fortsätter hon sin inslagna kamp mot förment goda råd om amning och allergier som mest av allt skuldbelägger föräldrar.
Därutöver får vi följa två berättelser; den om det sena 1800-talets kvinnliga akademiska profiler, motarbetade genier som Elsa Eskilsson, Sveriges första kvinnliga docent och så den om Agnes Wold och kollegan Christine Wennerås eget avslöjande i mitten av 1990-talet. De visade då att män gynnades vid tillsättningen av tjänster som forskningsassistenter vid Medicinska forskningsrådet, vilket gjorde dem arga, ibland skraja och till sist världsberömda. Det är lika intressant som sorgligt att så många beröringspunkter finns trots all tid som förflutit mellan dessa berättelser.
Glad blir jag ändå när näst sista låten i Agnes Wolds Sommar drar igång. Med Cornelis Sjuttonde Balladen och textraden "om i detta land man bryter seden och inte ständigt kacklar likadant som alla andra kycklingar i redet", går hon (som jag hoppats) i hamn med att matcha musik och budskap programmet igenom. Att tiga still är ju inte Agnes Wolds melodi.
Lika rakt och elegant som Wolds manus och kanske än mer ironiskt humoristiskt, ligger låtarna där och pekar åt samma håll. Riktigt bra blir det med Lana del Reys starka Money Power Glory och Queens I´m the great pretender. Och Cornelis förstås.
Sista meningen:
Ha en trevlig sommar.
Musik:
Matchar budskapet. Allt från Leonard Cohens Everybody Knows till Pernilla Andersson med Videvisan.
Dagens sommarvärd:
Björn "Nalle" Wahlroos, finansman.
