Släktforskarförening med gamla anor tar nya grepp

Det är torsdag förmiddag. Inne i Göteborgsregionens släktforskarförenings, GRS, lokal på Erik Dahlbergsgatan råder full aktivitet. Runt ett stort bord sitter sex damer och sorterar och monterar gamla tidningsklipp: annonser, familjenotiser, dödsrunor och födelsedagsartiklar.

Tullöverinspektören Erland Långströms samling, 22 flyttkartonger lösa klipp med familjenotiser ägs av Landsarkivet, men det är Göteborgs släktforskares Torsdagsgrupp som gör sorteringsjobbet.

- Klippen går sedan tillbaka till Landsarkivet där de kopieras och scannas in, berättar Sonja Rindby, nyss fyllda 91 år.

Sonja engagerade sig på allvar i släktforskningen när hon blev pensionär och numera är hon hedersmedlem i föreningen. Hon fortsätter:

- De äldsta klippen är från 1890-talet och det ett intressant arbete, rent historiskt. Samtidigt som vi gör nytta har vi väldigt trevligt. Kaffepausen är också viktig.

Forskning med DNA-teknik

En relativt ny del inom släktforskningen är att forska med hjälp av DNA-teknik. Men hur den forskningen går till är inte helt lätt att förstå sig på. Att intresset ändå växt med en enorm snabbhet har två personer stor del i: Peter Sjölund, Sveriges främste expert på DNA-släktforskning, (vars bok Släktforska med DNA kom ut 2015) och vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs, som förra året utkom med den Augustprisade boken Min europeiska familj – de senaste 54 000 åren. I boken väver hon ihop färsk DNA-vetenskap med sökandet efter sin egen släkt.

Sveriges första släktforskarhack

Göteborgs släktforskare är föregångare när det gäller att hitta nya umgängesformer. Nyligen arrangerade föreningen landets första släktforskarhack som ett nytt sätt att sprida intresset för släktforskning. Ted Rosvall som är bloggare, författare och föreläsare i ämnet släktforskning och känd bland annat från tv-programmet Vem tror du att du är?, där kända personer får veta det mesta om sina rötter, fanns på plats och invigde eventet.

- Det blev en succé. Vi arrangerade i samarbete med Stadsbiblioteket, där det finns stora lokaler. Ett 40-tal var föranmälda och några spontana hoppade in, berättar Lisbet Rodin, nyvald och tillträdande ordförande i GRS och föreningens DNA-expert.

Stort intresse

Att släktforska tillsammans med andra under en hel dag är ett sätt för nya forskare att komma igång, med stöttning av handledare.

- DNA är ett hjälpmedel till släktforskning och kan inte ersätta traditionell forskning. Men genom det stora intresset för DNA kan vi nå nya grupper och på så vis också nya medlemmar, tror Lisbet Rodin.

Lisbet Rodin arbetar som sjuksköterska till vardags, föreningsarbetet är helt ideellt. Det är en seriös och anrik förening som Lisbet Rodin ska leda. Den startade 1913. På den tiden hade endast män tillträde.

- För 70 år sedan ombildades föreningen och sedan dess får även kvinnor vara med, berättar hon.

Under många år var Per Clemensson, tidigare förste arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg, hennes företrädare på ordförandeposten. Han finns kvar i styrelsen som ledamot och är också redaktör för Västanbladet, föreningens tidning som kommer ut med fyra nummer varje år.

Föreningen har alltid haft goda kontakter med Stadsmuseet, Landsarkivet, Akademin och den historiska fakulteten och vi vill gärna upprätthålla kunskapsnivån, samtidigt som vi välkomnar nya strömningar.

Föreningen har 600 medlemmar – hur ser du på framtiden?

- I dag, när väldigt många sitter hemma och jobbar med sina datorer och har tillgång till arkiv via nätet, måste vi hitta nya grepp för att rekrytera nya medlemmar. Vi måste skapa aktiviteter, kurser, diskussionskaféer, föreläsningar, som är så lockande och intressanta att folk verkligen får anledning att vara med.

Fotnot: Föreningarna Släktdata och DIS Väst var också med och arrangerade det första Släkthacket.

Eleonor Ekström-Frisk