Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Cecilia Pettersson är intresserad av om det går att använda skönlitteratur för att förbättra den psykiska hälsan, i två studier har hon visat att litteraturen påverkat de deltagande personerna positivt.
Cecilia Pettersson är intresserad av om det går att använda skönlitteratur för att förbättra den psykiska hälsan, i två studier har hon visat att litteraturen påverkat de deltagande personerna positivt.

Skönlitteratur som medicin

Än så länge går det inte att få en roman på recept i Sverige. Men det finns forskning  som visar att läsning har en positiv effekt på hälsan, så kanske är det bara en tidsfråga.

Cecilia Pettersson, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, har undersökt om läsning kan fungera som medicin.
Hennes första forskningsprojekt var en tvärvetenskaplig studie 2010. En liten grupp sjukskrivna kvinnor djupintervjuades om sina erfarenheter av läsning.

Studien visade att läsningen bidrog till självkännedom och förståelse, i vissa fall kunde den också leda till att sjukdomssymptom, som smärta, försvann när läsarna slappnade av samt att de blev mer aktiva i sin vardag. 

– Då var begreppet biblioterapi i princip okänt i Sverige. Det fanns ingen verksamhet i Västra Götaland, inga terapeutiska cirklar på bibliotek, säger Cecilia Pettersson.
Numera är bokcirklar som riktar sig till sjukskrivna och personer med lättare psykisk ohälsa inte ovanliga.

Mådde bättre efter läsning

Hösten 2015 studerade hon en litteraturcirkel där deltagarna var förtidspensionerade på grund av bland annat depression, svår ångest och psykos. 

En enkätundersökning kunde inte visa på tydlig långvarig förbättring, men i intervjuer berättade deltagarna att de mådde bättre några dagar efter cirkeln och att de kunde använda läsning som självmedicinering. 

I bokcirkeln valdes litteraturen av en cirkelledare, deltagarna läste noveller och dikter av Nobelprisförfattare.

–  Vilken genre man väljer spelar inte så stor roll. Men bägge studierna visar att det inte bör vara för komplicerat språk och inte för långa texter. Det viktiga är läsningen i sig. Den ska vara en positiv upplevelse.

Cecilia Pettersson menar att man måste se till vilka behov brukarna har och inte på vad som anses som god litteratur.

Vad spelar igenkänning för roll?

– En del vill läsa om sådant de själva varit med om, andra vill snarare fly sin vardag. Många studier har utgått från att deprimerade ska läsa om deprimerade, men det kan ha god effekt på hälsan att få en paus från sina problem.

Förlossningsdepression

I höst börjar Cecilia Pettersson med ett nytt tvärvetenskapligt projekt: Mamma hursomhelst, om nutida berättelser om moderskap. Hon ska studera en biblioterapigrupp för kvinnor som drabbats av förlossningsdepression, något som hon har egen erfarenhet av.

– Jag läste mycket om förlossningsdepression när jag var sjuk, när jag blev bättre började jag skriva om skildringar av detta. Biblioterapi har används mycket för deprimerade men inte för förlossningsdeprimerade, en grupp som ofta blir isolerade. Det är skambelagt för att det går emot föreställningen av hur en mamma ska vara. 

Finns det någon fara i att betona nyttoaspekten av kultur?

– Absolut inte. Det är jättebra, men man får inte ha en övertro, eller tro att biblioterapi kan ersätta annan behandling. Sedan blir det ju väldigt tråkigt om man ser kultur enbart som nyttig.

Vilka fördelar ser du med biblioterapi?

– Litteraturen ger oss ett språk och en bättre förmåga att uttrycka oss. När man är sjuk kan en berättelse sätta ord på ens egen erfarenhet. Det kan också ge goda effekter om man pratar om det man läst i en grupp. På så sätt blir läsningen en social aktivitet. Det brukar också lyftas fram att biblioterapi är kostnadseffektivt, billigare än samtalsterapi till exempel.

Verkar det som om intresset ökar?

– Ja, jag tror biblioterapin är här för att stanna, frågan är hur vården kommer att förhålla sig till den, vilken forskning som krävs för att skriva ut böcker på recept.

Bok på recept

Biblioterapin är mera utbredd i andra länder.  I Tyskland  kan man få Goethe och Schiller på recept. I England finns listor med rekommenderad litteratur, mycket självhjälpslitteratur, men även skönlitteratur. I USA och England är det vanligt att biblioterapi används för att hantera livskriser.
– Jag tror mycket på skönlitteraturens potential, även om det är svårt att säga vilken bok eller vilket sätt att läsa som är bäst, en sak som återkommer i informanternas svar är att skönlitteraturen skildrar en fiktiv karaktär, någon annan än läsaren, vilket gör att man kan förhålla sig friare än till facklitteratur.

Se mer från - Litteraturstaden
Mest läst