Poesi i rampljuset

ANNONS
|

Det är december och lördag i Göteborg. Katarina Frostenson signerar böcker vid ett bord i Folkets Hus på Järntorget. Solen går upp över hustaken och lyser in genom fönstret och in på henne där hon småpratar med bokköparna. Hon har just avslutat en författarfrukost hos ABF, där hon läst dikter och svarat på frågor.

Katarina Frostenson debuterade 1978, hon är hyllad av kritikerna och en av de arton ledamöterna i Svenska Akademien.

Hur ofta träffar du dina läsare?

- Det blir vanligen i samband med en boks utgivning. Då känns det naturligt att resa och läsa och möta läsare. Det kan bli ett tjugotal uppläsningar per år, ofta på bibliotek och poesievenemang.

ANNONS

Känns det viktigt?

- Att det finns en värld där ute som tar emot boken är centralt. Jag tycker att det känns fint när det blir som här i dag med ett starkt lyssnande och att jag har ganska mycket tid så att jag hinner läsa, tala lite efteråt och svara på frågor.

I sin senaste bok Sånger och formler har Katarina Frostenson hämtat inspiration bland annat från den ryska poeten Marina Tsvetajeva.

- Hon är en av de stora ryska poeterna från 1900-talets början och, en språklig inspirationskälla som har betytt mycket för mig. Hon skrev orden "Två kära ting i världen: sången och formeln" och den raden ledde till titeln på min senaste bok.

En tidningsnotis kan bli en dikt

I sitt diktande arbetar Katarina Frostenson både med en längre, berättande form av dikt och den korthuggna, enstaka raden, den drabbande formuleringen. Inspirationen hämtar hon från egna upplevelser och resor.

- Men också från skeenden i världen som jag grips av och vill skriva utifrån. Det kan vara en tidningsnotis som blir utgångspunkt.

Ett exempel på det är dikten Sibiri siblings.

- Jag läste en notis om två barn, ett syskonpar som var de enda överlevande i en flygplanskrasch i Sibirien. Deras öde funderade jag mycket över när jag låg vaken nattetid. Allt som inte ryms i notisen finns det plats för i fantasin, att dikta vidare om.

ANNONS

Skriver för hand

Katarina Frostenson slår sig ner vid sitt skrivbord varje dag. Där har hon böcker och papper och det hon behöver.

- En författare behöver öva sitt språk liksom musikern som övar sina skalor. Jag behöver daglig återkomst till texterna och språket. I bland skriver jag en mening om och om igen för att hitta det exakta uttrycket.

Är du perfektionist?

- Nej, men jag försöker nå så långt jag kan i det jag vill uttrycka.

Hon väljer papper och penna och skriver för hand.

- Först när texten är tydlig överför jag den till datorn.

Katarina Frostenson har fått många litteraturpris genom åren. Nyligen fick hon Nordiska rådets litteraturpris.

Vad betyder det för dig?

- Det är ett stort pris till poesin, och till min diktning förstås. Det innebär att jag att jag får en rad inbjudningar till de nordiska länderna. Min bok får luft under vingarna, dikterna sprids. Det är som när jag får en översättning, det är också stor glädje, förklarar Katarina Frostenson, som dagen efter besöket i Göteborg resertill Island.

Oftast är det romaner som vinner priser och får mest uppmärksamhet. Hur upplever du det?

- Poesin är ju i förhållande till prosa alltid mer marginell, med färre läsare. Men jag tycker ändå att det i Sverige finns en ganska stor uppmärksamhet på poesin genom poesifestivaler och uppläsningar. Internationellt sett är det nog inte så illa ställt.

ANNONS

Hur ser det ut på den övriga nordiska poesiscenen?

- Danmark har en väldigt omtalad ung poesi. När jag var på Bokforum, den stora bokmässan i Köpenhamn för några veckor sedan, förstod jag att det stora danska förlaget Gyldendals ger ut mycket ny dikt. Den har en spridning, är uppmärksammad och var väl representerad i deras förlagsmonter på mässan. Det var härligt att se måste jag säga.

Är poesin hetare i Danmark?

- Det verkar så men jag kan inte riktig bedöma läget. I Sverige finns det många mindre förlag som är duktiga på att uppmärksamma unga poeter. Jag tror att det är en skillnad mellan hur de och de större förlagen förhåller sig, men sånt där kan svänga, det beror ju på vilka personer som leder ett förlag, och poesin kommer i vågor.

Vad tycker du om Poetry Slam, som är en relativt ny företeelse?

- Det är en viktig händelse för unga skrivande människor som vill framföra sina ord på scen. Det kan vara så att många vill stanna där, att det är viktigare att läsa högt och möta en levande publik än att ge ut en bok.

- När jag var ung fanns poesiläsningarna redan, det var rätt så stillsamma tillställningar och de flesta poeterna var rädda och stod och darrade. Nu ser det helt annorlunda ut. Det finns en betydligt större scenvana hos unga författare som kommer av hur hela samhället är, när det gäller att framträda. Men jag har många minnen från läsningar med unga, bleka darrande poeter. De finns säkert fortfarande.

ANNONS

Deputi Göteborg

Katarina Frostenson debuterade som läsande poet 1985 på Göteborgs poesifestival.

- Jag hade tackat nej flera gånger men en energisk arrangör övertalade mig till slut att vara med. Det var nere vid Avenyn, på Valand. Jag var väldigt nervös. I publiken satt bland andra tonsättaren Karl-Erik Welin, han var vänlig och lyssnade mycket uppmärksamt. Det blev ett härligt minne av att stå på en scen och känna orden nå ut.

Katarina Frostenson är uppväxt med årets Nobelpristagare Bob Dylan. Hon vill inte kommentera Akademiens val, det är kutym att inte ledamöterna gör det. Men Dylan finns med i en av dikterna i hennes senaste bok.

Vad har Dylan betytt för dig personligen?

- För mig var det Bob Dylans och Leonard Cohens sånger som kom efter barnvisorna och vaggsångerna. När Dylans och Cohens musik blev känd var jag 12-13 år. Och det var starka, säregna tonfall, något nytt som ledde mig in i nya sångvärldar och fram mot dikten.

Akademiens högtidsdag

Nobelfestligheterna är nu avklarade. Men en viktig dag är också Akademiens högtidsdag den 20 december, en årlig offentlig sammankomst, som hålls inför publik.

- Vi läser texter, det hålls tal och minnesteckningar. Förra året höll jag en minnesteckning över Birger Sjöberg. Jag älskar hans poesi, den språkliga kraften och rikedomen på tonfall.

ANNONS

I år ska den nya ledamoten Sara Stridsberg hålla sitt invigningstal.

- Hon kommer att bidra med sitt författarskap och sin syn på litteratur. En yngre person kommer in och det behövs med jämna mellanrum. Ledamöter väljs ju på livstid, säger Katarina Frostenson.

Fakta: Katarina Frostenson

Yrke: Författare, poet, översättare

Född: 1953

Bor: i Stockholm

Familj: Maken Jean Claude Arnault

Böcker i urval: I det gula, 1985, Samtalet, 1987, Joner 1991, Tankarna, 1994, Tal och regn, 2008, I Flodtid, 2011, Sånger och formler, 2015.

Dramatik: Sal P, Dramaten 1996, Staden, Operan Stockholm 1998, Kristallvägen, Judiska teatern 2002.

Priser i urval: Nordiska rådets pris 2016. Svenska Akademiens Bellmanspris, Samfundet De Nios stora pris, Gerard Bonniers lyrikpris. Henrik-Steffens-Preis, Nils Ferlin-priset och Erik Lindegrenpriset. Ekelöfpriset samt medaljen Litteris et Artibus.

Invald i Svenska Akademien 1992

ANNONS