Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/9

Styrkebesked av Zara Larsson

Lindqvist: Javisst, älskar vi din platta, Zara.

SKIVRECENSION

Pop
Zara Larsson
So good
(Ten)
 

Zara Larsson fortsätter att övertyga. Vecka för vecka, månad för månad och inte minst låt för låt utvecklas hon till en alltmer gedigen popstjärna. Det är djupt imponerande att Zara Larsson uppenbarligen lyckas hålla huvudet kallt genom sociala medier-stormar och näthat, ständigt på resande fot mellan olika uppdrag och framträdanden.
Fans och media förväntar sig inte bara att Zara Larsson ska leverera på scenen. Hon ska dessutom vara en skarpögd och verbalt slipad debattör, underhållande pod-drottning, en stilikon för tonåringar och inte minst en feministisk förebild för oss alla. Det är mycket att bära och det är nästan så att själva kärnan, musiken, hamnat i skymundan för den offentliga Zara Larsson.

Ändå har hon pratat om den här plattan sedan den grymma showen i störtskurarna på Way out West i somras. Då sades det att skivan skulle komma redan under hösten. Nu skriver vi mars 2017 och det är starkt av Zara Larsson och hennes crew att med is i magen tålmodigt slipa på plattan till dess att den verkligen var klar att släppas. Det tyder inte bara på kyla utan också på kreativ och konstnärlig ambition.
”Ni kommer att älska den”, konstaterade Zara Larsson med ett självklart leende inför alla artistkollegor på Grammisgalan. Och visst har hon fog för sin avslappnade kaxighet. På nya So good finns inte bara de etablerade dunderhitsen Lush life, I would like och Ain’t my fault utan även suggestiva och eleganta One Mississippi (spelades i Slottsskogen) och pampiga, i sammanhanget mörka Funeral som tillsammans breddar och fördjupar Zara Larssons uttryck.

Att vara sångerska på den nivå dit Zara Larsson siktar handlar bland annat om att kunna hävda sig i hackordningen när det är dragkamp om de bästa låtskrivarnas starkaste låtar som flyter runt på olika managementkontor. Även här har Zara Larsson uppenbarligen kommit en bra på vägen, hon har bland annat kunnat plocka åt sig Ed Sheerans Don’t let me be yours. Det hörs onekligen att det är en Sheeran-låt och liksom på resten av skivan firar Zara Larssons sångröst triumfer. Det är inte bara det att hon sjunger snyggt, det är det många som kan göra, hon har en ”edge” som är högst personlig och som gör att hon sticker ut ur mängden.

Vidare samarbetar hon med Clean Bandit i avslutande Symphony och samtidigt som Zara Larsson tar steget längre ut i världen blir hennes platta också en plattform för en av landets största artister som förmodligen tänker sig en karriär som hitmakare med sikte på Los Angeles. Just det, Kent-sångaren Jocke Berg har bidragit med låten Only där även Petra Marklund funnits med i skrivarverkstan. Harmonierna känns igen från Kent, reggae-inslaget är möjligen mer otippat.
Hur som helst handlar det inte om att rabbla låtskivare eller marknadsföringsplaner. Den här plattan är framförallt ett styrkebesked från en artist som bara växer och växer.
Fotnot: Zara Larssons album släpps på fredag.

Mest läst