Det märks redan på skivans första sekunder att Sarah Assbring tagit nya steg på sitt femte album som El Perro del Mar.
Om man hört smakproven som sipprat ut, Breadandbutter och Ding sum, är det ännu tydligare, med instrument och melodier som smakar asiatisk musik, främst pop från 60-, 70- och 80-talen. Det händer att jag även tänker på Andreas Söderströms och Johan Berthlings musik till tv-serien 30 grader i februari, två musiker som är högst delaktiga till sounden på Kokoro, tillsammans med Jacob Haage, Mattias Bergqvist och Per Ruskträsk Johansson.
Träffsäker, krispig och varm
Intressant på pappret, men inte bara det, ekvationen går ihop på samtliga tio låtar. De nya influenserna vävs naturligt in i Sarah Assbrings poptänk. Rytmerna är mycket tydligare än på hennes tidigare skivor, melankolin är delvis ersatt av en positiv, nyfiken känsla som driver låtarna framåt. Produktionen är träffsäker, krispig och varm.
Några av låtarna är nästan irriterande korta, men med detaljer som berikar melodierna och skapar ett sug att återvända till dem omedelbart.
Inspelade röster och snuskbas
Lyssna på den glittrande cittran i Ging ging, eller hur inspelade röster känns helt rätt i japanskt klingande Kouign-Amman. Eller de Goat-liknande thaipsykgitarrerna på avslutande Nougat mind. Snuskbasen på Ding sum.
Hur allt hänger ihop, sång, rytmer och flöjter, på Hard soft hard. Snyggt!
