Hon smyger in till orkesterns Hernando's Hideaway, tar sig an oss med mimik, plastik och kroppsspråk som anstår en äkta entertainer. Sådana som inte riktigt stöps längre.
Efter Så mycket bättre-uppsvinget är det märkligt att Götaplatsen är långtifrån fullsatt, men det bekommer inte Lill Lindfors. Hon ser oss, en och en och allihop och berättar sköna anekdoter. Trots att det musikaliskt väl ofta blir bossamuzak, bara en svängig Om du nånsin kommer fram till Samarkand sticker ut, så imponerar hon med sin känsla för feeling.
Däremot klickar det några gånger i samspelet med finfina blåsgänget Göteborg Wind Orchestra. Det är egentligen ingens fel, Lill har i vissa fall ett tempo i kroppen och orkestern ett annat, och kan såklart skyllas på begränsat med reptillfällen.
