När han fick frågan hade han bara sett enstaka scener ur Victor Sjöströms film så han började med att skaffa filmen. Det räckte med att se den en gång för att han skulle tacka ja.
–Den är väldigt vacker. För mig är det viktigt att få en känslomässig koppling till det jag arbetar med. Om något ger mig en känslomässig reaktion, då kan jag gå in i det. I Körkarlen greps jag av relationerna mellan människorna, inte minst syster Edits kamp att försöka rädda David Holm.
Körkarlen bygger på en novell av Selma Lagerlöf om en slumsyster i Frälsningsarmén som på sin dödsbädd ber om att få träffa alkoholisten David Holm. I tillbakablickar berättas sedan vad som hänt tidigare.
Mats Larsson Gothe läste novellen flera gånger, sedan fick han tag i Victor Sjöströms originalmanus.
–Det blev som mitt libretto. Jag försökte förbereda mig så mycket som möjligt innan jag skrev ned de första tonerna. När jag tonsätter opera finns det ofta en librettist och en regissör att samarbete med, den här gången var jag helt ensam. Jag fick lita till min egen intuition, det var lite kusligt till att börja med. I slutet tog jag faktiskt hjälp av en regissör. Han har skrivit musik till flera operor, men aldrig tidigare filmmusik och menar att det finns många likheter, skillnaden är att nu finns ingen sång.
–Först tänkte jag dra på ordentligt, nu när jag inte riskerar att dränka några sångare, men dynamiken är viktig, den blir en del av berättandet. Musiken i Körkarlen spänner från ett enda instrument till full orkester som ger järnet, och rollerna i filmen har fått olika ledmotiv.
När filmen premiärvisades på Röda kvarn i Stockholm nyårsdagen 1921 ackompanjerades den av en biograforkester som spelade ett collage av musik av blanda andra Max Reger, Ture Rangström och Felix Mendelssohn.
–Det var nog svårt att få en exakt dramaturgi som stämde med filmen till hundra procent. Det är något som jag försökt koncentrera mig på.
Även om det känslomässiga är hans drivkraft så arbetar han alltid ytterst metodiskt, skriver musiken i kronologisk ordning. Han gjorde en kartläggning av filmen och skrev ned vad som hände per minut i ett slags körschema. I sitt notskrivningsprogram har han sedan lagt in filmen och komponerat ett bestämt stycke per dag.
Scenen med dödskärran var den svåraste att tonsätta. David Holm har blivit ihjälslagen strax före tolvslaget på nyårsafton och kommer att bli körkarl under det kommande året. Klockan slår tolv, dödskärran närmar sig och David Holm håller för öronen. Körkarlen har tonsatts i sin helhet en gång tidigare, av Matti Bye 1998. –Han har gestaltat den här scenen på ett genialiskt sätt genom att låta stråkinstrumenten gnissla. Jag var tvungen att komma på något annat och hittade en variant där jag låter orkestern spela så falskt som möjligt.
Mats Larsson Gothe har också lagt in några partier med sprittande ”20-talsmusik” i det musikaliska flödet.
–Det är min fantasi om hur den musiken kan låta. Det behövdes som kontrast i filmen som är ganska tung, den handlar ju om döden.
Förra Filmfestivalen spelade Symfonikerna ny musik till Fritz Langs klassiska Metropolis. I publiken satt Mats Larsson Gothe och la särskilt märke till en kyrkklocka mot slutet av filmen. Den klockan finns nu med i Körkarlen där tolvslaget är centralt.
Den bästa filmmusiken är den man inte tänker på, menar Mats Larsson Gothe som försökt anknyta till filmens stil så att det blir en dialog.
–Där har jag mycket kvar att lära. Men jag vill absolut göra mera filmmusik, framför allt till stumfilm. Herr Arnes pengar, som filmen heter, skulle vara härligt att skriva till. Men just nu har jag ganska många operor inplanerade.
Fakta: Mats Larsson Gothe Född: 1965 i Småland av gotländska föräldrar, uppvuxen i Torsby i Värmland. Bor: I Stockholm med sångerskan Maria Gothe från Göteborg Har tidigare tonsatt: Bland mycket annat operorna Blod, Poet & Prophetess, Blanche & Marie, Silverfågeln. Favoritfilmkompositör: Ennio Morricone. Läser just nu: Antikens historier av Alf Henrikson Aktuell: Har skrivit ny musik till Körkarlen som visas under Göteborgs filmfestival på Konserthuset 2–4 februari. Musiken spelas av Symfonikerna under ledning av Karen Kamensek. Det har tagit honom ett halvår att skriva musiken till Körkarlen som är en timme och 46 minuter lång. Partituret är på 268 sidor, långt över 2000 takter. Ungefär lika mycket som två Mahlersymfonier.
