Ebbot Lundberg & The Indigo Children | Stora Teatern, torsdag

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Ebbot står numera på egna ben. Och han står stadigt. Likt en okrönt kung från 1700-talet breder han ut sig. Under guldiga valv och framför röda sammetssoffor. Avsaknaden av smuts är tydlig. Det finns inget utrymme för publiksurf och skålande, som ju annars så väl bevisat sig höra samman med Ebbot-rocken.

Stråkkvartetten spelar i moll när kompbandet The Indigo Children, med Daniel Hurricane Gilbert bland dem, plockar upp sina instrument. Ebbot öser sedan i For the ages to come, titelspåret i den kommande fullängdaren.

ANNONS

Han är så trygg med en över 30 år lång bakgrund i legendariska Union Carbide Productions och Soundtrack of our Lives. Ebbot har ingenting att bevisa, vilket skapar en intimitet. Vi sitter i hans vardagsrum och det finns ingenting som hindrar honom från att nå fram.

Han vet inte riktigt vad nästa låt heter och det är rundgång i mikrofonen. Allt sitter inte, kanske på grund av turnépremiären. Vi skrattar och förlåter honom. Han har redan göteborgarnas hjärtan, sedan han (bland mycket annat) döpt samlingen med Så mycket bättre-covers till Sex tracks in a Laxask eller fallit genom tak och kommenterat händelsen med en ordvits.

Andra akten är stadigare än första. Psykedeliska slingor följer lekfulla solon och bitterljuva melodier spelas på strängar i våra bröstkorgar. Utanför har asfalten smält samman med himlen, men härinne är det varmt. Ebbot river stundtals med jag-skiter-i-allt-attityden och rösten fyller valven.

ANNONS

Soundtrackhits som A room without a view och en förvisso inte helt tajt Second Life Replay möts av uppskattade visslingar. De spelar avslutningsvis och ironiskt nog en cover på Lordes Royals. Ja, det är sant. Vår 1700-talskung knyter ihop säcken på det bästa av sätt.

ANNONS