Marie Oskarsson | Vara ihop

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Och så levde de lyckliga i alla sina dagar. Så slutar sagorna. Marie Oskarssons lättlästa kapitelbok Vara ihop är betydligt nyktrare i sin beskrivning av hur det kan kännas att vara tillsammans med den man håller kär.

Detta är den femte delen i serien Jack & kärleken. Jack är en känslig kille som går i tvåan och är vansinnigt förälskad i sin klasskamrat Emilia. Det har han varit ända sedan första boken, Fråga chans (2011), fast det tog ett bra tag innan Emilia ville vara något annat än kompis.

Nu är de ihop, men vad betyder det egentligen när man är åtta, nio år? Är skillnaden mellan kompisen och flickvännen att den senare förväntar sig överraskningar och presenter? Det påstår Jacks bästis Edvin. En trist könskliché som inte får mothugg förrän på slutet.

ANNONS

Att Jacks mamma också har blivit förälskad komplicerar hans liv ytterligare. En eftermiddag doftar det helt oväntat bullbak i lägenheten och i köket sitter det ”en okänd karl”. Om Jack är osäker på sin nya roll som pojkvän är det ingenting mot hur förvirrad hans mor verkar vara över förändringen.

Oskarsson förenar gestaltningen av alla känslostormar med en sympatisk saklighet som inte saknar humor. Då och då kan det bli lite övertydligt och tillrättalagt, men för det mesta fungerar det fint och jag kan tänka mig att Jack har blivit en vän för många unga läsare som själva befinner sig i kärlekens snårskog. Kanske i synnerhet pojkar som mer sällan betraktas som målgrupp för kärleksskildringar.

Illustratören Helena Bergendahl har förmåga att med några få pennstreck fånga nyansrika känslotillstånd. De konturskarpa bilderna, där ”pratbubblor” ofta visualiserar tankar eller en subjektiv upplevelse av det andra säger, spänner mellan det allvarsamma och den glittrande glimten i ögat.

ANNONS