Mari Jungstedt/Ruben Eliassen | En mörkare himmel
Mari Jungstedt/Ruben Eliassen | En mörkare himmel

Mari Jungstedt/Ruben Eliassen | En mörkare himmel

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Med kriminalromanen En mörkare himmel debuterar Mari Jungstedt och Ruben Eliassen som författarduo. Hon har tidigare skrivit ett drygt tiotal deckare med Gotland som spelplats och han har – bland annat – skrivit en framgångsrik fantasyserie för barn och unga (den norska så kallade Phenomena-serien). Från skvallerpressens notiser vet jag att paret möttes på Kanarieöarna för några år sedan – båda där för att skriva – och ur den ljuva musik som uppstod (med påföljande förlovning och kanariskt samboskap) har nu en ny deckarserie, ”Gran Canaria-serien”, fötts.

EN KVINNA HITTAS mördad på stranden i fiskebyn Arguineguin och på lite outgrundliga vägar inleds därmed den svensk-kanariska journalisten Sara Mobergs och den norska konsulattjänstemannen och före detta polisen Kristian Wedes efterhand alltmer intensiva samarbete. Hon lika nyfiken och rekorderlig som någonsin Miss Marple. Han med ett ungefär lika krångligt privatliv och förhållande till alkohol som klichébilden av hans framgångsrika nordiska föregångare.

ANNONS

Tillsammans skapar de en något svårsmält mix av småputtrigt privatdeckeri mot en fond av grova våldsbrott. Själva intrigen tvinnas av ganska grova psykologiska trådar bestående av sådant som bortträngda minnen, osörjda förluster, osund besatthet, äktenskapsbrott, övergrepp och en sorts sol-och-vårar-psykopati. Många karaktärer beskrivs inifrån. Mördarens tankar kommer tidigt till läsaren. Precis som den förälskade polisens, de tragiska mordoffrens och, förstås, Mobergs och Wedes.

Och när mordgåtan är löst kvarstår allt det personliga och privata. Det som med största sannolikhet kommer att utgöra Gran Canaria-seriens själva stomme och livsluft.

ANNONS