Vilken bild av konstnären är mest sann?

Danska konstnären Gerda Wegener hade en särskild blick för kvinnors skönhet. I dramat The danish girl med biopremiär idag skildras hennes relation till Einar Wegener, bland de första i världen att genomgå könskorrigering. En stor utställning utanför Köpenhamn lyfter samtidigt fram hennes konstnärskap. Filmen däremot förminskar henne delvis, tycker Maria Domellöf-Wik.

ANNONS
|

Regissören Tom Hooper har besökt Göteborg för att ta emot filmfestivalens hederspris. Strax innan onsdagens prisutdelning på Stora teatern visades hans flerfaldigt Oscars-nominerade drama The danish girl, som får biopremiär i kväll. Alicia Vikander syns där i rollen som konstnären Gerda Wegener. Birollen, bör tilläggas.

Med Hollywoodsk inlevelse skildras äktenskapet mellan Gerda och Einar Wegener, hennes make som levde som kvinna under namnet Lili Elbe.

The danish girl dramatiserar de båda konstnärernas liv och olika förutsättningar i dåtidens Köpenhamn och Paris, men det är Einars transformering till Lili som står i fokus på Gerda Wegeners bekostnad.Hennes kreativitet, längtan och sexuella utlevelse tonas ner.Frågan vi alla bör ställa oss är varför?

ANNONS

”Kvinnan ska släppa lös sina kvinnliga instinkter och egenskaper, spela på hela sin charm och i kraft av sin kvinnlighet vinna tävlingen mot mannen – aldrig genom att försöka efterlikna honom”,skriver Gerda Wegener redan 1934.

Hennes blick är något annat än den gängse manliga blicken. Med inlevelse och begär skildrar hon flörtande flickor, glamorösa divor och sensuella kvinnor. En skör könsöverskridande längtan anas, och en vilja att göra modellerna till njutande subjekt i egen rätt.

Gerda Wegener är under 1920- talet populär, uppskattad både som konstnär och illustratör och får ta emot flera guldmedaljer för sitt arbete. 1925 ges boken Eros äventyr ut, rikt illustrerad med hennes art-decobilder av kvinnor som älskar kvinnor. Samtidigt får hon betydligt mer framgång i Paris, dit hon flyttar 1912, än hemma i Köpenhamn. Franska staten köper tre av hennes verk. I dag är de en del av Centre Pompidous samlingar.

Närmare tvåhundra av hennes verk visas nu på Arken, museet för modern konst utanför Köpenhamn, i syfte att återupprätta henne som konstnär och visa att hon på många sätt var före sin tid.

”Gerda Wegeners tvetydiga sexualitet och historien om hennes make var för svår för samtiden att förhålla sig till. Hur hon sprängde ramarna för sitt kön och för könsidentitet i en vidare bemärkelse. I dag är tematiken i hennes verk högaktuell”, skriver arrangörerna bakom utställningen på Arken.

ANNONS

Det är lätt att få för sig att just den tid vi själva lever i är den som flyttar fram positionerna. Att vi är mer könsöverskridande i dag, mer tillåtande än i början av förra seklet.

Transikoner som Laverne Cox, som medverkar i tv-serien Orange is the new black, och Caitlyn Jenner uppmärksammas i media och ger transkönade en röst i populärkulturen. Senare i vår ger bokförlaget Atlas ut debattören Maria Ramnehills transfeministiska manifest.

Samtidigt var konstnärskretsarna i 20-talets Paris en tillåtande arena för erotisk lek bortom fasta könsroller, strax innan andra världskrigets nazistiska och fascistiska utrensningar av oliktänkande.

Samma lust, begär, lekfullhet och smärta fanns där som i vår samtid, som även den rymmer mörka dogmatiska hot om rättning i ledet.

Dåtidens modeord var La Garconne, pojkflickan, och konstnären Marcel Duchamp som levde ut sin inre kvinna under namnet Rrose Sélavy målade mustasch på Mona Lisa. 2014 hade jag förmånen att ta del av hans, fotografen Man Ray med fleras fint fångade lek med könsidentiteter i utställningen Marcel Duchamp. Målaren. Även på just Centre Pompidou i Paris.

ANNONS

Gerda Wegener, och hennes favoritmodell Lili, utforskade i precis den tillåtande franska samtidsmiljön med liv och lust, med hjälp av klädesplagg, smink, smycken och poser, det sociala och sexuella spelets möjligheter bortom normen.

Fotnot: När äktenskapet med Einar Wegener anullerades 1930 - då han blivit kvinna i såväl biologisk som juridisk bemärkelse - gifte Gerda Wegener om sig med en elva år yngre man, italienske majoren Fernando Porta, och flyttade till Marrakech och Casablanca i Marocko. Hon dog utfattig i Köpenhamn 1940, 54 år gammal.

Vad: Gerda Wegener - En berättelse om kärlek mellan konstnären och musan, hon som spränger ramarna för könets gränser

Är: den största utställningen någonsin av Wegeners livsverk. Vill visa hur hon som konstnär var före sin tid.

Pågår: till 16 maj på Arken, museet för modern konst i Ishöj, en halvtimmes tågresa söder om Köpenhamn.

Kurator: Andrea Rygg Karberg

ANNONS